Å andra sidan

Å andra sidan

Tiggarpass & fattigdomsbevis

PolitikSkapad av Lennart Forsberg tis, april 24, 2018 08:29:14


Den dagsaktuella tiggeridebatten får mig att undra om utvecklingen verkligen går framåt? En del debattörer får mig att tänka på 1600-talets tiggarpass och 1800-talets fattigdomsbevis.

Tiggarpasset utfärdades av kyrkan och berättigade nödställda att tigga inom sin socken. Ja, i särskilt ömmande fall kunde man även begära allmosor bortom sockengränsen.

Därom berättar Post och Inrikes tidningar i en lång artikel den 23 april 1839, som även – i en förmildrande ton – berättar om de fattigas situation på 1400-talet. I Sverige användes på den tiden varken ”lifsstraff eller spöslitning” mot de fattiga.

Fattigdomsbeviset har modernare rötter – det hör 1800-talet till. De kyrkliga företrädarna utfärdade bevisen, ett intygande om att man var så fattig att man befriades från vissa samhälleliga utgifter, främst i juridiska sammanhang. Alla – även de fattiga – skulle kunna utkräva sin rätt.
Fattigdomsbeviset befriade även innehavaren från vissa hälsovårdande avgifter.

Nedanstående klipp är från en annons i Blekingsposten den 16 maj 1871 – Ronneby Brunns hela annons hittar du här:


Akademisk fråga

MassmedialtSkapad av Lennart Forsberg fre, april 20, 2018 08:30:45

Det låter som en osvensk kakofoni,
när den förs på tal, vår Akademi.

Akademisk fråga

Den arga mannen med knuten hand

knyter förvisso sin slips ibland.

Den arga kvinnan med stillsam list

knyter förvisso sin blus till sist.

Så frågan är – mellan skål och glas –

om de kan samsas på knytkalas?

Lennart Forsberg

Akademisk soppa

MassmedialtSkapad av Lennart Forsberg fre, april 13, 2018 09:29:42

Vad är det för soppa de äter,
när de lärde samlas och träter?

Akademisk soppa

Frågan om Akademien är smart
är förstås av akademisk art.
Senare tiders verbala brak
tyder på brist i snille och smak.
De stadgar som sägs skapa stadga
får munnar att fräsa av fradga.
Månntro att den hycklande vreden
ges näring på Gyldene Freden!?

Lennart Forsberg



Cocco Bello!

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg tor, april 05, 2018 08:15:50


Resor är minnesrika.
Med några dagars perspektiv kan man t o m dra på mun åt oväntade händelser.
Att telefonen blir stendöd när hela jag dränks av en saltvattenvåg får man räkna med.
Att hela jag står i bara kalsipperna nere vid receptionen är också fullt normalt.
Det är ju så lätt gjort för en svensk turist att mitt i mörka natten starta brandlarmet istället för att tända lyset.

Lite mer svårsmält är det faktum att vi bodde med råtta under merparten av vår semesterresa. Hela berättelsen om vårt husdjur på hotellet är inte mycket att skratta åt.
Men fem rader kan nog få vemsomhelst att dra på mun?:

En turist vid Kanariska vatten
fick oväntad gäst mitt i natten
då en råtta bet hål
i hans ask Läkerol.
Sen dess lär han resa med katten!

Med sådana upplevelser i bagaget(!) blir jag trots allt full i skratt när jag en förmiddag ser att vi sitter på ett kafé med namnet Cocco Bello! Det var ju det vi smågrabbar sa på 50-talet, när någon bar sig riktigt illa åt. Fast vi visste förstås inte att vi talade italienska? Vi visste inte heller att vi talade om en vacker kokosnöt.

Vi trodde att vi talade svenska, när vi muttrade kokobello åt någon dumdristig. Hade vi riktigt bråttom föll det vackra bort, då var dumheter bara koko. De dumdristiga på 50-talet, slår det mig nu, brukade vi också kalla för dumkalvar (nöt som nöt!).

Det är minnesbilder som får mig att skratta på ett kafé i San Fernando, Playa del Inglés.
Förutom att resa runt världen mår man också gott om man tillåter sig resa i tiden...



Journalistik och politik

MassmedialtSkapad av Lennart Forsberg mån, april 02, 2018 14:07:05

För någon månad sedan blev många – framförallt moderater – upprörda över att en journalist på P4 Värmland också var medlem i Vänsterpartiet.
För några veckor sedan blev många – framförallt moderater – upprörda över att en offentligt anställd vid BRÅ i Umeå yttrade sig om en moderat valfilm. De upprörda irriterades allra mest över att den offentligt anställde visade sig vara socialdemokrat.

Jag, som hela mitt yrkesverksamma liv levt i övertygelsen att offentligt anställda kan skilja på sin yrkesroll och sina fritidsintressen, hade svårt att ta till mig den moderata upprördheten, hur mycket jag än grunnade på frågan.

Med mitt livslånga intresse för politik och journalistik drog jag mig till minnes nyhetsredaktionen vid Sveriges Television som i slutet av 60-talet anställde en moderat och en socialdemokrat för att få politisk balans i nyhetsrapporteringen. Moderaten hette Sam Nilsson, socialdemokraten hette Bertil Hammarstedt. De ersattes av två andra journalister med politiska meriter. Moderaten hette K-G Bergström, nu krönikör på Expressen, socialdemokraten hette Hans Dahlgren, nu statssekreterare i Statsrådsberedningen.

Jag kom också att tänka på Gunnar Myrdahl, som gärna framhöll att ekonomer och andra samhällsvetenskapliga forskare skulle öka sin trovärdighet om det i sina skrifter även deklarerade sin politiska grundinställning.

I ett mer lokalt perspektiv, dök även tidningsutvecklingen i Umeå upp i mitt huvud.
I början av 1900-talet försökte boktryckarfamiljen Lindroth lägga beslag på alla tidningar i stan, för att på så sätt få monopol på den konservativa åsiktsbildningen. Det var bara Västerbottens-Kuriren som höll emot – Västerbottens-Kuriren under Gustav Roséns ledning blev istället ett forum för Roséns och de liberalas tankegångar.

Arbetarrörelsen och socialdemokraterna fick sitt forum med Västerbottens Folkblad 1917. Om Västerbottens-Kuriren var ett form för Gustav Rosén så var Västerbottens Folkblad ett forum för Elof Lindberg – två herrar som även innehade ämbetet som landshövding i Västerbotten mellan 1931 och 1956. På Västerbottens Folkblad jobbade även Elon Dufvenberg samtidigt som innehade många socialdemokratiska förtroendeuppdrag, bl a som stadsfullmäktiges ordförande 1943-64.

Dagsaktuella debatter är m a o inte alltid aktuella.
Mycket av det som sägs i nutid har redan framförts i dåtid.
Och vad man än tycker i en viss fråga har det sällan med ett eventuellt innehav av ett medlemskort att göra.

Gott omdöme – och dåligt omdöme – kan man ha ändå.





Tungt vägande vägskäl

UmeåSkapad av Lennart Forsberg mån, mars 26, 2018 09:20:41

För 17 år sedan satt jag i styrelsen för vår radhussamfällighet på Böleäng som gav mig i uppdrag att skriva en insändare som skildrade vår oro för E12-ans dragning över Röbäcksslätten. Jag vill minnas att både VK och VF publicerade texten, även om klippet ovan är hämtat från VF den 29 maj 2001 – ett klipp som hamnade i min hand när jag letade efter väl dolda lösenordsuppgifter :-)

Den texten tål att läsas än idag.

Insektsfullt & ogästvänligt

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg sön, mars 25, 2018 09:41:31

Att resa är att uppleva, men alla upplevelser är tyvärr inte så gästvänliga.
Två veckor på Gran Canaria under mars månad 2018 gjorde oss mycket besvikna på hotellet Corona Roja och på resebyrån TUI.

Våra intryck har vi samlat i två inlägg avsedda för Tripadvisor – "Insektsfullt" respektive "Ogästvänligt". Det insektsfulla är redan inskickat, det ogästvänliga räknar vi med att skicka in när Tripadvisor tillåter oss att skicka in ytterligare ett omdöme.

Det här är våra erfarenheter av Corona Roja, Playa del Inglés:


•••

Insektsfullt

Vi bodde på Corona Roja i Playa del Ingles den 10-24 mars 2018.
Den upplevelsen unnar vi ingen. När vi klev in i vårt rum såg vi tre stora, skalbaggsliknande djur som vi tog död på. Vi såg också prickar här och där – vi trodde det var pulverkaffe som blivit kvarglömt, men klagade tyvärr inte. Vi köpte istället en sop och sopade upp.

Efter den första natten upptäckte vi att en påse Läkerol i en handväska hade smulats sönder. Konstigt!? Vi upptäckte också att de små prickarna återkom på golv, i garderoben, på fönsterkarmar, i besticklådor. Vi trodde vi hade kackerlackor, men istället för att klaga googlade vi på kackerlackor och bajs.

När vi några dar senare ser massor med lortar i väskor och handväskor, larmar vi resebyrån TUI med MMS utan att få någon reaktion. Efter åtta dar brakar helvetet lös – då springer en råtta över golvet! Det är råttan som trivts i vår resväska, i vår handväska och kanske också i en av våra sängmadrasser! Det är den som gnagt på våra kläder, som bitit av prislappar på nyinköpta varor och t o m försökt äta våra mediciner.
– Ni har väl tagit råttan från Sverige, säger hotellet som när vi krävde ett nytt rum hänvisade oss till gatan.
Så illa gick det inte. Via TUI:s internationella kundservice fick vi ett nytt rum.
– Om ni vill ha ett nytt hotell får ni betala 1000 kronor till sa TUI:s lokala guide.

Kanhända kan denna kortversion av våra upplevelser ge en hum i styrkan av vår vrede gentemot hotellet och mot TUI som tyckte att våra upplevelser var värda ett presentkort på 6 procent av köpesumman. Det betraktade vi som ett skambud. Hotellgäster med råtta på rummet är värda ett värdigare bemötande.

•••

Ogästvänligt

Vi bodde på Corona Roja i Playa del Ingles den 10-24 mars 2018.
Hade det inte varit för upplevelserna under rubriken ”Insektsfullt” hade vi knappast formulerat dessa rader om hotellet och de tre rum vi vistades i under två veckor.

Allmänt: Hotellets information och gästvänlighet är minimal för att inte säga obefintlig. Ingen information i receptionen, ingen information på rummen, inte ens om soltaket på taket till våning 15, inte heller om tillgången till Wifi.
– Det behövs inget Wifi, sa t o m TUI:s guider.

Rum 501. Ägs av en privatperson, alla rum med inglasade balkonger ägs av privatpersoner. Innehåller därför låsta skåp och garderober, som tvingar gästerna att placera sina resväskor i den minimala boendemiljön. Mycket bristfällig köksutrustning. I rum 501 utspelades sig den betraktelse som vi tidigare rubricerat ”Insektsfullt”.

Rum 205. TUI beklagade att vi tvingades flytta in i ett tillfälligt övernattningsrum med låg standard. Det rummet visade sig vara det bästa rummet vi hade under vistelsen på Corona Roja. Det luktade bara rök.

Rum 302. Rymligare än 501, t o m plats för resväskor i garderoben, men vattnet i tolettkranen rann lika dåligt som en uttorkad fjällbäck. Inga krokar att hänga handdukar på. Mynt-TV med möjlighet att se Skavlan i svartvitt. När vi sista kvällen offrade några euro att titta på tv för fick vi först av allt en tv-skärm fylld med grov pornografi.
Rummet ligger ovanför hotellets soprum. Boende på rum 302 väcks därför varje morgon kl 4 när sopkörarna börjar lasta in hotellets sopor.

Till sist: När vi skulle checka ut vände sig receptionisten demonstrativt ifrån oss. Hon såg oss inte, hon ville inte se oss, vilket fick oss att till sist säga:
– Check out!?
Våra ord fick receptionisten att sträcka ut sin hand (utan att vrida på huvudet) och ta emot vår nyckel (man får bara en nyckel på Corona Roja!). I övrigt inte ett ord, inte en blick från receptionisten. Huvudena bakom disken var fortfarande vända åt sidan, när vi stod kvar i tron att vi skulle få någon form av kvitto. Det fick vi inte. Nu är vi hemma i Sverige, så receptionisterna på Corona Roja behöver inte titta åt sidan längre.







Ledarförmåga

MassmedialtSkapad av Lennart Forsberg tor, mars 15, 2018 17:12:55

Ola Nordebo nominerades till Årets Ledarskribent utan att få priset, det gick till Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet. Trots den uteblivna belöningen från Dagens Opinion tillhör jag den stora skara som uppskattar Ola Nordebos förmåga att med åsikter och bildning delge läsarna sin åsiktsbildning:

Ledarförmåga
Ledarsidans bildningstörst
bildar bildad skola
som jag läser främst och först
för texterna av Ola.

Lennart Forsberg

Umebon i mig vill ju dessutom gärna tro att det är något visst med att bo långt norrut!? Här uppe är ordmånen mycket god för ordbrukare:

God ordmån
Ledarskribenter borde bo
i norr där kloka orden gro.
Det yrkesvalet gjorde O.
en kloker karl och Nordebo.

Lennart Forsberg



Nästa »