Å andra sidan

Å andra sidan

Är ledarskribenterna fantasilösa?

PolitikSkapad av Lennart Forsberg mån, juni 26, 2017 07:52:36

När jag idag slår upp morgontidningen känns det som om tiden stått stilla.
David Feltenius efterlyser mer lokala inslag på ledarsidorna – en åsikt som jag delar och en åsikt som får mig att minnas min egen pappa!

Jag minns att han hade samma åsikt och att även han skrev debattinlägg på samma tema. När jag letar i en gammal kartong ser jag att det var för 40 år sedan!

Den 5 augusti 1977 kunde man läsa detta i VK.
Den 5 augusti 1977 kunde man läsa detta i VF.

På den tiden gick det för sig att skriva debattinlägg i båda tidningarna samtidigt!
I övrigt verkar det inte ha hänt så mycket på 40 år!?

Skattretade

PolitikSkapad av Lennart Forsberg fre, juni 16, 2017 20:52:49

Häromdan sommarlovade Alliansen att gå på skattjakt.
Det var med hot – inte med löften – som de fick det sagt.

Skattretade

Alliansens politik
är ej längre löftesrik.
Hotfull kallas den teknik
som har drag av sista skrik.

Skatten som en välfärdsgest
avskyr de som smittsam pest.
När de svamlar på som bäst
skramlar tomma tunnor mest.

Lennart Forsberg

Köksvägen

PolitikSkapad av Lennart Forsberg fre, juni 09, 2017 08:31:55

Anna Kinberg Batra har bjudit in sina Allians-kollegor till sitt kök i Nacka.
– Nacka går ju, säger pratglada humorister som blundar för S.

Köksvägen

När högern börjar backa
kallas det till träff i Nacka
där det står ett stadigt bord
om man ska tro på högerns ord.

De borgerligas förmåga
lär då bli en bordlagd fråga.
Maten är nog värd besöket,
men makten nås ej via köket.

Lennart Forsberg

Demokratins dilemma

PolitikSkapad av Lennart Forsberg sön, maj 28, 2017 20:46:39

Med Sverigedemokraterna har främlingshatet fått en stämma.
Och med det partiet har Sverige fått ett demokratiskt dilemma.

Demokratins dilemma

De allra flesta har förstått
att den regering som vi fått,
ser samförstånd som något gott.

Bland dem som inte tycker det
bär många på en egenhet
att aldrig tro på enighet.

De dividerar konsekvent,
ibland så har det också hänt
att de vill räkna sin procent.

13 procent är det mandat
som svarar för ett främlingshat
med stängda gränser kring vår stat.

Lennart Forsberg



Signaturgubbe

PolitikSkapad av Lennart Forsberg ons, maj 17, 2017 19:21:18


En signatur återkommer ofta på Västerbottens-Kurirens insändarsida.
Vad skrivaren än heter, så ger anonymiteten honom ingen personlighet.

Signaturgubbe

Att kalla sig Oberoende
ska nog inge förtroende?
Kallar man sig Observatör
är man knappast amatör?

Jag tänker fritt och tror mig se
att skribenten helst vill ge
ett intryck av att veta mest
som åsiktssidans hedersgäst.

Lennart Forsberg

Talarna låter tala om sig

PolitikSkapad av Lennart Forsberg tor, maj 11, 2017 07:59:08

Jag läste med sort intresse insändaren i gårdagens Västerbottens-Kuriren om tonläget i kommunfullmäktige. Ett dygn senare har det inlägget inte fått en enda kommentar – ingen vill tydligen tala om talarna!?

Det förvånar mig. Jag har själv gått i liknande tankebanor.
Många gånger har jag via nätet försökt lyssna på kommunfullmäktigesammanträdena, men varenda gång har jag gett upp.

Fullmäktigeförsamlingen kan verkligen tråka ut en publik. Och det är så tråkigt...
– Man får förstås en annan bild av stans makthavare om man sitter i lokalen och lyssnar, har jag ibland inbillat mig.

Men att döma av insändaren i gårdagens VK är inte heller det en upplyftande upplevelse.
Insändaren får mig också att tänka på min egen pappa! Han satt på sin tid ofta och lyssnade på kommunfullmäktigedebatterna.

Han hade också synpunkter som han formulerade till insändare.
Bland annat var han bekymrad över att han ofta satt ensam på åskådarplats.
– När sammanträdena startar allt tidigare på dagen är det ju bara vi pensionärer, som har en teoretisk möjlighet att lyssna, skrev han och jämförde ibland med sina egna år stadsfullmäktige då sammanträdena började kl 18 för att sluta efter 22 på kvällen.

Min pappa var pensionär när han skrev sina insändare.
Pensionär var också insändarskribenten i gårdagens VK.
Själv är jag också pensionär, faktiskt äldre än min egen pappa när han formulerade sina ord i den kommunala debatten.

När man ser vad han skrev på sin tid, är det inte utan att man undrar om tiden stått stilla.

Det här skrev han för 37 år sedan, den 21 september 1980.



Gamla tidningsperspektiv

PolitikSkapad av Lennart Forsberg lör, maj 06, 2017 08:42:07
I dessa tider – när rasismen, nazismen och nationalismen växer sig allt starkare – blir jag förundrad och betänksam av ett mycket gammalt tidningsklipp.

Klippet är från 1934. Det var det året som översten på I 20, Carl Bennedich, skickade militärer att bevaka ett SSU-möte på Erikslund. Ja, översten skickade även sin son att bevaka de politiska revolutionärerna inifrån mötet.

Ordförande för de unga socialdemokraterna var min pappas kompis Hemming Grahn, själv tog han över ordförandeklubban ett år senare. Med på mötet fanns också Elon Dufvenberg, som långt senare – och under många år – var stadsfullmäktiges ordförande i Umeå.

Han hade på sin tid många politiska duster med den politiske redaktören på Västerbottens-Kuriren, H. K. Rönblom. Trots att de ofta hade olika uppfattning i politiska frågor, har jag tyckt mig förstå att det fanns en ömsesidig respekt mellan de två.

Därför gör mig nedanstående gamla klipp, från VK den 21 juni 1934, så betänksam. Signaturen Filfisk tyckte uppenbarligen att det var helt i sin ordning att skicka militären att bevaka ett politiskt ungdomsmöte på Erikslund – om nu inte de rimmade raderna ska tolkas som ironi!?

På mig verkar Filfisk vara ute och fiska i grumligt vatten!?
Filfisk blev senare mer känd som deckarförfattaren H. K. Rönblom!

Här går det lättare att läsa hans verser!

Jutas gjutne hjälte

PolitikSkapad av Lennart Forsberg fre, april 21, 2017 13:23:18


Monumentet över Georg Carl von Döbeln ser ut att trivas i Döbelns park.
Allt ser så självklart välplanerat ut med monumentet i parken intill Döbelnsgatan, den gata som förut anslöt till Döbelns torg vid folkskoleseminariet.

Så välplanerat var det inte på 1860-talet. När tanken på ett monument till Georg Carl von Döbelns minne väcktes fanns inte ens Döbelns park! Den engelskinspirerade parken kallades Stadsträdgården när den invigdes 1865. Och den fanns inte alls med i planeringen när Umeås makthavare började arbeta för ett minnesmärke. Då var det Kyrkotorget som gällde, närmare bestämt sydöstra hörnet framför den tidens läroverk. Med dagens stadskarta för ögonen tänkte man placera monumentet i Vänortsparken mittemot Bostadens lokaler i Moritzska gården!

Historien om Döbeln-monumentet i Umeå började 1861, då en landsomfattande insamling gav Georg Carl von Döbeln en ståtlig gravsten vid S:t Johannis kyrka intill Döbelnsgatan i Stockholm. Det var på tiden – den forne krigshjälten hade då varit död i över 40 år! Insamlingen till gravstenen gav t o m ett litet överskott, 158 riksdaler och 45 öre närmare bestämt.
– De pengarna bör bli grundplåt till ett Döbeln-monument i Umeå, resonerade många. Framförallt var entusiasmen stor vid Kolmårdens marmorbruk, som efter att ha skapat Döbelns gravsten hoppades få göra ytterligare ett minnesmärke.

Umeborna var också entusiaska – dock utan tankar på att anlita Kolmårdens marmorbruk för uppdraget. Umeås företrädare hade andra planer – planer som publicerades i landets tidningar under våren 1862.
Så här såg det ut i Post- och Inrikes tidningar den 26 mars 1862.

Det var en förtroendeingivande kvartett som vädjade om stöd för ett framtida monument till Döbelns ära:
Anders Abraham Grafström var präst i Backens kyrka, poet, historiker, riksdagsledamot och ledamot i Svenska Akademien.
Johan Gustaf Rothoff var borgmästaren i Umeå som senare fick ge namn åt Rothoffsvägen för sin givmildhet gentemot stan.
• Anders Reinhold Hörnell var löjtnant, men fungerade också som lantmätare och arkitekt i stan.
• Erik Gustaf Lindroth var tidningsman – för att inte säga tidningsmogul – i Umeå.

Kvartettens planer på ett Döbeln-monument i Umeå fick ett positivt mottagande, uppemot 3.000 riksdaler flöt in från givare landet runt.
Det var crowdfunding långt innan crowdfunding fanns!

Den erkände arkitekten Albert Törnqvist fick i uppdrag att utforma monumentet. Med hans ritningar i handen anlitades Hörnefors bruk för att göra de grövre gjutningarna, medan Bolinders Mekaniska Verkstad i Stockholm fick uppdraget att gjuta de mer precisionskrävande detaljerna i monumentet.

Under arbetets gång förändrades förutsättningarna i Umeå. Om de ansvariga inledningsvis ville placera monumentet på Kyrkotorget i sin övertygelse att det var där som von Döbeln avtackade sina trupper, så hävdade de ansvariga några år senare – med samma övertygelse – att det var i Stadsträdgården som avtackandet ägde rum.
Var det ett resultat av noggranna efterforskningar?
Eller var det bara ett logiskt resonemang i takt med att Stadsträdgården blev allt vackrare, medan Kyrkotorget mestadels såg ut som en grådaskig, grusig plan där inte ens ogräset ville slå rot?

Ja, vem vet... i ett historiskt perspektiv spelar ändå inte hundra meter hit eller dit någon större roll? Stadsträdgården – stans första park! – var ju det finaste man kunde tänka sig, när man skulle ge plats åt den hyllade krigshjälten.

1867 – på general Georg Carl von Döbelns födelsedag den 29 april – var tiden inne att låta täckelset falla. Det var i högsta grad en manlig föreställning.
– De af stadens och ortens herrar, som önska deltaga uti festen, samlas uti elementarlärowerkets nya gymnastiksal, skrev Umebladet.

Monumentet omgärdades av skarpskyttar, fältjägare och läroverkselever som tillsammans bildade en öppen fyrkant ut mot Storgatan.
– Särskilda platser i närheten av minnesvården blifwa också anordnade för fruntimmer, meddelade Umebladet inför festligheterna.
De särskilda platserna visade sig vara en läktare placerad bakom läroverkseleverna.

Festligheterna inleddes med de manliga deltagarnas parad från gymnastiksalen.
– Nu ankom uti procession de manliga deltagarne uti festen, företrädda af sångarne och musikcorpsen, som under tåget utförde en wacker festmarche, meddelade Umebladet.

Därpå följde sång och musik – Björneborgarnas marsch och Vårt land – följt av ett invigningstal av friherren och överstelöjtnanten Ernst von Vegesack.
– Vid talets slut delade sig täckelset ögonblickligen och afhöljde det vackra monumentet, som helsades af de paraderande med militärisk honnör, kanonsalut samt ett trefaldigt hurra av den oerhörda folkmassa, som åskådade invigningsakten, meddelade Umebladet.

Därefter fortsatte festligheterna i rådhuset.
– En subskriberad middag å stadens rådhus eger rum för de herrar, som vilja deruti deltaga, informerade Umebladet.

Vid middagen tillägnad hjälten från Jutas fanns varken plats för damer eller fruntimmer.
Det var m a o inte bättre förr – de 29 april fyller monumentet 150 år!



Nästa »