Å andra sidan

Å andra sidan

Hvad fattas i Umeå (5)

UmeåSkapad av Lennart Forsberg ons, oktober 04, 2017 09:31:44


Skribenten i Umebladets insändarserie "Hvad fattas i Umeå" från 1915, tycker att det saknas storsinne i stan – och då handlar det om storsinne i betydelsen tolerans och generositet, inte storsinne i form av högdragen övermodighet. Kanhända hade skribenten de s k Umeå-bråken i åtanke?:

•••

Hvad som fattas!
Jo, framför allt vidare vyer, lite mera storsinne. Norrlänningarna i allmänhet äro i det övriga landet kända som ett flott och storsinnat folk. Umeå utgör ett sorgligt undantag, och det är detta som jämte mycket annat framkallat de ständiga striderna här. Svårt är det äfven för den, som kommit till staden med den bästa afsikt att hålla sig rakryggad och neutral i allt småaktigt gruff, att behålla sitt gentlemannaskap obesmittat. Det blir nästan liktydigt med isolering, ty öfver allt möts man af fanatism och oförmåga att skilja mellan sak och person.

Att undgå att – mer eller mindre – bli indragen i fejderna tycks vara omöjligt, och man har just ingen annan utväg än att hålla sig på defensiven och försöka att hålla aktningen för sig själf så starkt i hälgd som möjligt under härvarande tråkiga förhållanden.

För den som kommer från andra, större eller åtminstone mera sansade förhållanden blir emellertid vistelsen i Umeå en liten tragedi — det är min uppfattning, som kanske hamnar i redaktionens papperskorg, men som eljes väl kunde vara en liten lämplig motvikt mot de många smickrande orden om ”det trevliga Umeå” etc.

Inflyttad

•••

Här ligger mina samlade betraktelser på temat "Hvad fattas i Umeå?



Hvad fattas i Umeå (4)

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tis, oktober 03, 2017 14:17:40


Jungfrun i sin jungfrukammare hade en lång arbetsdag för 100 år sedan.
I Umebladets serie "Hvad fattas i Umeå?" från 1915 formulerade "Jungfru Ida" sina förhoppningar så här:

•••

Jungfruns bön.
För en tid sedan hade jag en dröm.
Hur ljus och härlig var ej den drömmen!
Jag drömde nämligen, att jungfrurna hade ett himmelrike på jorden.
Jag tyckte att jungfrurna ej voro så ringaktade, vi fingo så många vänliga leenden och rönte så stor tacksamhet för hvad vi gjort under dagens lopp. Även att jungfrurna icke allenast fingo betyg utan också fingo skriva betyg hurudan platsen var jämte hennes nåd. Och att svar arbetsdag var avslutad kl 8.30 em.
Men när jag var som lyckligast vaknade jag och fann att det endast var en dröm.

Jungfru Ida.

•••

Här ligger mina samlade betraktelser på temat "Hvad fattas i Umeå?

Hvad fattas i Umeå (3)

UmeåSkapad av Lennart Forsberg mån, oktober 02, 2017 18:44:11


Den 13 januari 1913 brinner teatern i Umeå ner till grunden. Med den eldsvådan börjar umeborna genast drömma om en ny teater. En och annan besökare i stan hävdar dock att det är viktigare att prioritera ett nytt badhus. C G Nilsson framförde den åsikten i Umebladet i slutet av februari 1915 – kanhända är C G Nilsson den person som kallar sig "Resande sörlänning" i en annan insändare från den 19 februari samma år!?

•••

Redaktionen af Umebladet, Umeå.

Eder stad med dess befolkning måste hafva egendomliga fordringar, de tyckas önska allt möjligt men ej det nödvändigaste; ett ordentligt badhus. Badhuset, hvilket jag anser bör vara mer nödvändigt än en teater för en stad, är ju i ganska miserabelt skick.

I förhoppning om att det snart kommer ett nytt till stånd tecknar med utmärkt högaktning

C G Nilsson, mobiliserad från Stockholm

•••

Här ligger mina samlade betraktelser på temat "Hvad fattas i Umeå?

Orgeltramp på Ersmarksberget

UmeåSkapad av Lennart Forsberg mån, oktober 02, 2017 16:53:23


Pensionärerna i Luffarakademin besökte Ersmarksberget idag.
Den terrängen ska om några år – om IFK Umeå får som klubben vill – ge plats åt stans första rullskidbana.

Redan nu har terrängen kring Ersmarksberget skidhistoriska anor. Gamla umebor minns det stora flyttblocket på Ersmarksberget, som milspåret passerade på 50-talet. Från den jättestenen rapporterades det mellantider när storrännare som Martin Lundström och Assar Rönnlund forsade fram genom skogen på sin väg mot målet i den tidens skidstadion – I 20:s kaserngård.

På Ersmarksberget syns även gamla spår av miltär skidträning i s k orgeltramp.
Bilden därunder – från en norsk skidskola – illustrerar hur orgeltrampet fick fart på skidorna i mer snöig natur.


Hvad fattas i Umeå (2)

UmeåSkapad av Lennart Forsberg mån, oktober 02, 2017 08:28:51


De liberala politikerna i Umeå hörs idag efterlysa en båthamn i stan,
det önskade sig också signaturen "Seglare" i Umebladet i februari 1915:

•••

Då staden, praktiskt taget, är utan båthamn, tillåter jag mig uttala egna och mångas önskningar att en dylik med första måste komma till stånd, så att även den som vill vara aktsam om sin båt, må kunna där förtöja densamma.

Seglare.

•••

Här ligger mina samlade betraktelser på temat "Hvad fattas i Umeå?

Vägledande vägunderhållning

UmeåSkapad av Lennart Forsberg mån, september 18, 2017 09:17:24

Umeå har sina vägar och gator.
En del heter som vägar och gator heter i varenda stad: Storgatan, Kungsgatan, Nygatan och Kyrkogatan. Men i Umeå kan man också gå sin egen väg. Bor man på Armbågakroken så bor man i Umeå och ingen annanstans.

En stad med ett så originellt gatunamn skulle kunna ha plats för många andra originella gatunamn. Kan man gå i armkrok på Armbågakroken borde man också kunna promenera på Fotleden!? I anatomisk anda skulle man också kunna höras i Hörselgången och synas på Ögonaböjen?

Hemvägen finns redan i Umeå. Däremot saknas än så länge Arbetsgången.
I en tjänstemannastad kanske det passar bättre med Beslutsvägen?
Om nu inte de som representanter skolstaden Umeå – som ju redan har Skolgatan – föredrar Studiegången?

Holmgången skulle kunna leda umeborna till Bölesholmarna.
Att slå till med Bärsärkagången vore däremot dumt.
Då kan man ju bli kallad till Rättegången!?

Bättringsvägen skulle ligga bra till vid sjukhuset, där genvägen redan finns i form av Köksvägen. Det blir i så fall en form av tvåvägskommunikation eftersom Bättringsvägen redan finns neråt Norrmjöle.

Ålderstigen hade å andra sidan kunnat vara en adress till vilket äldreboende som helst.

Det kyrkligt engagerade vill naturligtvis också vara originella. Som alternativ till Pilgrimsleden, finns en hel del som talar för Altargången och Nattvardsgången?

Vart än vägarna bär, så är ju vägarna alltid en tillgång för alla.
Där ska finnas plats för fattig och för rik… Och var bor de – och var bor Medel-Svensson – om inte på Medelvägen!?

Jag tycker mig naturligtvis ha tungt vägande vägskäl för att resonera på det viset.
Men jag har också full förståelse för dem som tycker att jag hör hemma på Vilsegången.

Mina ord är trots allt inga allvarsord.
Mina ord ska bara läsas som något som nådde dig Ryktesvägen.

Kjell Westö i Väven

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tor, september 14, 2017 13:05:48

Den finlandssvenske författaren Kjell Westö besökte igår kulturhuset Väven i Umeå.
I en fullsatt salong berättade han om sitt författarskap.

Som läsare av Westös böcker är det lätt att fascineras av de långa tidsperspektiven och de noggranna tidsskildringarna. Därför kom det inte som någon överraskning att han tillbringat många timmar i arkivmiljö, flera av hans romaner avhandlar ju skeenden långt innan han själv var påtänkt.

Mer överraskande var det att han i sitt psykologiserande författarskap ibland sa sig falla så djupt in i de litterära figurernas levnadsöden, att hans privatliv slutade fungera.
En intensiv kärlekshistoria – snarare än en berättelse om inbördeskriget – kunde t o m göra honom oförmögen att laga mat till sina grabbar innan de drog i väg till fotbollsträningen.

De många personerna som skildras i hans böcker, och de dramatiska svängningar som de ofta drabbas av, får mig att undra om han har hela skeendet klart för sig när han sätter sig ner för att skriva en bok!? Eller fångas han av intensiteten i sin egen prosa, så att en roman kan få en annan inriktning än den han från början hade tänkt sig?

Kjell Westös tidsskildringar handlar inte enbart om samhällskunskap, de ger sig också till känna i språket, som är finlandssvenska snarare än svenska. När Westö skriver om en hyrbil med chaufför tar det ett tag innan man förstår att det rör sig om en taxi – först när Westös hyrbil med chaufför förvandlats till en droska trillar polletten ner…

Personporträtten i Westös böcker väcker också nyfikenhet. Hans egna upplevelser i unga år blir naturligtvis till läsvärt stoff i romanerna. Men hur är det med de kända personer som också virvlar förbi.

Hur är exemplevis det med Calle Nykopp, som ner på mustashnivå är förvillande lik Carl-Adam Nycop – mannen som startade bildningen Se och kvällstidningen Expressen! Honom hade jag också velat höra mer om i Väven igår.

Men en roman är trots allt bara en roman. Den levererar inte alla sanningar.
Det är gott nog om en roman stimulerar läsaren till att tänka själv...







I Kassjö-Dahlbergs skidspår...

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tis, september 12, 2017 09:40:16


Den 15-17 september arrangeras Ungdoms-SM i orientering i Umeå och Kassjö.
Jag – som varit involverad i arbetet med evenemangslogotyp och programhäfte – kan i det sammanhanget inte låta bli att dra en lans för Kassjös kanske allra framgångsrikaste idrottare genom tiderna.

Arvid Dahlberg – Kassjö-Dahlberg kallad – vann SM på 60 kilometer 1914 och 1915.
Det var IFK Umeås allra första SM-tecken på skidor.

Kassjö-Dahlberg, som det berättas om i programmet, var en märklig man. Han åkte helst i stärkskjorta och glacéhandskar. För honom och för IFK Umeå var det en stor uppoffring att ta sig till SM-tävlingarna. Klubben samlade in pengar på fester, basarer och danser – men när stadsfullmäktige sa nej till utsträckt tid på Stora Hotellet sprack finansplanen, det saknades 250 kronor!

Först när den idrottsengagerade fullmäktigeledamoten Olaus Scherdin lyckades trumfa igenom ett bidrag på 50 kronor kunde Kassjö-Dahlberg ta sig till SM-tävlingarna – med gott resultat!

Kassjö-Dahlberg är för övrigt inte den ende idrottare som haft ett smeknamn med ortsanknytning.

Försök lösa den här ordflätan – som inte fick plats i SM-programmet – om du kan!

Lösningen på ordflätan finns här.

Och här finns en liten berättelse om de tolv utvalda idrottarna.

Nästa »