Å andra sidan

Å andra sidan

Sevärt fältarbete

UmeåSkapad av Lennart Forsberg fre, december 15, 2017 17:48:07


Bildtidningen Se var på sin tid omtalad för sina omslagsbilder.
Det folk talade om var knappast bilden av en påpälsad ung löjtnant…
Gemene mans minnesbilder av gamla Se är mer lättklädda och ofta från 60-talet.

På 40-talet såg världsbilden annorlunda ut.
Med världskrig och vinterkrig inpå knutarna oroade man sig mer än man roade sig.
Då fanns det också plats för en frivillig, ung löjtnant på bildtidningens omslag.

Han hette Anders Grafström och ledde ett kompani från Norrlands Dragonregemente att som frivilliga göra en insats för Finland under vinterkriget. Bilderna inne i tidningen är tagna i trakterna av Nederkalix, det är bilder som andas primitiv men fridfull idyll (se här och se här). Någon månad senare var tillvaron inte lika idyllisk för de utsända dragonerna. Den 1-3 mars 1940 utspelade sig stor dramatik i det som bland krigshistoriker brukar kallas ”Den Grafströmska räden” vid Märkäjärvi intill Salla.

Artikeln om dragonerna i bildtidningen Se har också sin historia. Det är Curt Berg som står för den. Han hade precis som Anders Grafström anknytning till Umeå. Curts pappa Knut var juvelerare och satt även som rådman i stan. 1940 jobbade Curt Berg som musikkritiker på Dagens Nyheter. I den rollen stötte han på den finlandssvenske Se-redaktören Carl-Adam Nycop som – när han såg Curts bilder från Nederkalix – genast bad att få publicera dem.

Curt Berg var synnerligen lämpad att skildra dragonernas vardag. Redan 1936 hade han gett ut ”Blå Dragonerna”, en prisad roman om livet kring dragonregementet åren från sekelskiftet och fram till 30-talet. Curt Berg var även reservofficer, 1943 blev han ryttmästare.

Anders Grafström hade – precis som Curt Berg – gott påbrå, av läroverkskatalogen från 1923 framgår att pappan var överste.

Anders Grafström nådde längre än så, han blev general – generalmajor närmare bestämt. Hans yngre bror Erik blev med tiden också en slags general – närmare bestämt generaldirektör vid Vattenfall.

Apropå åren på läroverket lär Anders Grafström även ha varit mannen (eller snarare ynglingen) bakom ett ofta upprepat studentskämt som iscensattes under många år i anslutning till valborgsmässofirandet. Då brukade de blivande studenterna roa sig med att gömma läroverkets broskrapa. Något år hängde den under gamla träbron över till Teg. Skämtandet tog slut först när en årgång studenter gömde broskrapan så bra att den aldrig återfanns!

Under sina år i Umeå bodde familjen Grafström längs Storgatan – precis som många andra makthavare gjorde förr i den tiden. Grafströms bodde bl a på Storgatan 47 i ett hus som stod på den plats där parkeringshuset Parketten nu breder ut sig snett mittemot Scandic Plaza. De bodde även i det av Ragnar Östberg ritade s k Rosa huset på Storgatan 70 strax intill Länsstyrelsen. Det Rosa huset revs för några år sedan, trots högljudda protester från äldre umebor.

På det svartvita vykortet nedan syns det Rosa huset till höger.
Bilden därunder visar hur huset som ska ersätta Rosa huset kommer att se ut.



Hedervärt namnskick

UmeåSkapad av Lennart Forsberg mån, november 27, 2017 08:55:36


Maja Beskowsskolan eller Maja Beskowskolan?
Skillnaden är marginell, så marginell att jag inte höjer på ögonbrynen.
Men visst får en och annan insändare mig att tänka på Svenska Fotbollförbundet!
Det heter som det vill heta – utan genitiv-s mellan fotboll och förbundet.

Jag tänker också på Gits Olsson, kåsören som egentligen hette Stig.
Under rubriken ”Mummel i kön” kåserade han under många år i bildtidningen Se.
I mitten av 60-talet fick han sin läsekrets att leka med sina tangentbord – se ovan!

En av dem som bidrog med sina bokstavsfyndigheter var Swen Olophzon i Fjärås.
Ett faktum som inte ens Gits tog på fullaste allvar.
– Skoja lagom, skrev han i en parentes bakom Swens namn.

Vad man än heter, är det naturligtvis en mänsklig rättighet att få heta det man vill heta.
Om man heter Maria, kanske man vill heta Maja?
Om man heter Stig, kanske man vill heta Gits?
Om man heter Sven, kanske man vill heta Swen?

Fast det är förstås en viss skillnad på byggnader och människor, det är bara människorna som har namnbryderi.

Minns Hermansonska gården som bytte namn efter en namntävling.
När gården flyttats upp på Gammlia var det Lars Färgares som gällde.
Namntävlingens jury påpekade nogsamt att namnet var Lars Färgares utan efterföljande gård. Men det bryr sig ingen om idag? Nu säger alla Lars Färgares Gård?

Hur det blir med Maja Beskows skola återstår att se.
Kommer Maja Beskowsskolan att vara på allas läppar om några år?



Gammlia-Valle ryter till...

UmeåSkapad av Lennart Forsberg ons, november 22, 2017 08:17:10
I dagens Västerbottens-Kuriren har jag en insändare med synpunkter på Umeå Energis marknadsföring. Den är undertecknad med den, i mitt tycke, passande signaturen Gammlia-Valle. Jag hade givetvis lika gärna kunnat underteckna raderna med mitt eget namn, men eftersom jag tidigare framfört liknande åsikter till Umeå Energi utan att få någon som helst reaktion, kändes det passande att framföra åsikterna i den här formen.
– Jag hade inte kunnat göra det bättre själv, säger jag till mitt alter ego Gammlia-Valle :-)



Lektor Arners gränd

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tis, november 21, 2017 12:41:33



Maja Beskow får sin skola – Maja Beskowsskolan – om ett par år.
Läroverkskollegan Anders Arner har då haft sin gränd i många år.
Det är nämligen lektor Arner som gett namn åt Lektorsgränd på Teg.

Beskow och Arner var också något av hedersgäster på De Gamlas Fest – ett arrangemang som min egen pappa lade en semestervecka på varje sommar under 16 års tid. Maja Beskow kom till De Gamlas Fest 1959, Anders Arner anlände ett år senare...

Lektor Arner var en känd profil i Umeå. Med meriter som teologie licentiat undervisade han i kristendom vid läroverket. För honom var kultur och bildning viktigt. Så viktigt att det för att få högt betyg ibland krävdes gott s k påbrå i form av föräldrar på ansvarsfulla positioner i småstaden Umeå – på lektor Arners tid angavs även faders yrke i läroverkskatalogen!

Lektor Arner engagerade sig även i Hembygdsföreningens och museets verksamheter.
Han satt bl a i redaktionskommittén för årsboken Västerbotten och var även aktiv i den s k restaurangkommittén med ansvar för Sävargården.

På Arners tid hade museet och Sävargården urusel ekonomi. De pengar som inte fanns skapade irritation mellan de styrande på museet och dem som satt i restaurangkommittén. När restaurangkommittén fråntogs de s k pilsnerrättigheterna, lär lektor Arner ha spänt ögonen i Hembygdsföreningens kassör, en stillsam bankman vid namn Petrus Lundström:
– Det skulle smärta mig så, om jag skulle behöva träffa herr Lundström på det ställe där jag är predikant.
Läroverkslektorn Anders Arner tjänstgjorde också som fängelsepredikant!

Familjen Arner bodde på Kungsgatan 97 i Umeå, i en gård som ibland kallades Arnerska villan. Den är idag mest känd som platsen där Wilhelm Peterson-Bergers växte upp.

Böle boställe skaffade sig familjen Arner kring 1934 – den ståtliga byggnaden fungerade som något av ett sommarboställe för familjen Arner. Se klippet nedan från telefonkatalogen från 1950! Snacka om sommarstuga!

Familjen Arner vårdade Böleå gamla överstelöjtnantsboställe med stor omsorg.
1942 restes minnesstenen på gårdsplanen med högtidliga tal av bl a lektor Arner.
Om den högtidligheten berättade årsboken Västerbotten utförligt.

1946 hade ryktet om upprustningen av de gamla överstelöjtnantsbostället nått ända ner till Stockholm. I sitt julnummer 1946 gjorde veckotidningen Husmodern ett hemma-hos-reportage hos familjen Arner. Läs här om du har lust!

Med Husmoderns vackra ord och stämningsfulla bilder känns det helt i sin ordning att gatstumpen strax intill det gamla bostället har namnet Lektorsgränd.




Skolexemplet Maja Beskow

UmeåSkapad av Lennart Forsberg lör, november 18, 2017 09:32:16

Om två år står Maja Beskowsskolan klar att ta emot sina första elever.
Det är ett bra namn på den skola som kallades Nya läroverket när jag var ung.
Men om sanningen ska fram trodde jag inte att Maja Beskows skola skulle stavas med två s efter efternamnets dubbel-w.

Efter att ha läst en förklaring i dagens Västerbottens-Kuriren vet jag dock bättre, så nu har jag ändrat stavningen i ett annat blogginlägg.

Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på författaren Astrid Värings pappa! Han hette Karl-Erik Glas och var populär matematiklärare vid Umeå Högre Allmänna Läroverk – han och teckningsläraren Maja Beskow var m a o kollegor.

Lek med tanken att Karl-Erik Glas också skulle få ge namn åt en skola.
Skulle den då heta Karl-Erik Glassskola? Nej, naturligtvis inte.
Som tur är finns det undantag i den svenska grammatiken, som rättar till det som ser riktigt konstigt ut...

Maja Beskows skola

UmeåSkapad av Lennart Forsberg ons, november 15, 2017 13:00:34


Tiden har sin gång, och skolan har sin skolgång…
Nya Läroverket blev Östra Gymnasiet som blev Fridhemsgymnasiet som blir Maja Beskowsskolan 2019.

Inne i stan förvandlades samtidigt Gamla läroverket till Flickskolan som sedan blev Mimerskolan som numera rymmer Elite Hotel Mimer.

Maja Beskow undervisade i det gamla läroverket – som kallades Umeå Högre Allmänna Läroverk på hennes tid.

Som av en händelse – jag vet inte vilken!? – har jag tre gamla läroverkskataloger i min bokhylla – de är från 1913, 1923 och 1931.

De har många historier att berätta för en gammal man med stort intresse för stans historia.

1913 bodde Maja Beskow på samma adress som min farmor och farfar.
Sandåkern, Umeå – där Hemgården numera breder ut sig – rymde många familjer på den tiden.

Läroverkskatalogen från 1923 berättar att Maja Beskow flyttat till Götgatan 9, det gula tornhuset som rymde Hotell Göta när jag var ung. Stämplarna på framsidan av katalogen berättar även att min farmor(!) brukade uppträda med sång och musik!

När 1931 års katalog kom ut hade Maja Beskow flyttat på nytt. Då var adressen Kungsgatan 100, i ett hus som inte längre finns kvar. Hon bodde två hus från korsningen Kungsgatan-Järnvägsgatan. Då undervisade Maja Beskow inte enbart i välskrivning och teckning, hon var även tillsynslärare med tillgång till egen telefon och mottagningstid på fredagar mellan 9.30-10.00.

Tjugo år senare har Maja Beskow flyttat igen. Min gamla telefonkatalog från 1950 – som också finns i bokhyllan – berättar att hennes adress då är Ersmarksgatan 5. Hon bodde då i ett hus som revs för att ge plats åt en industrifastighet där bl a Martinsons håller till idag.

1959 – när jag var 12 år gammal – fick jag själv äran att skaka hand med Maja Beskow på De Gamlas Fest, där Maja Beskow togs emot som hedersgäst. För egen del var jag s k busspojke med uppgift att sträcka fram en hjälpande hand när de gamla skulle kliva på bussen för vidare transport till Sävargården.

Det var första och sista gången jag träffade Maja Beskow – som i läroverkskatalogerna från 1913 och 1923 fortfarande kallades Maria:

Inga lumpna lumparminnen

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tis, november 14, 2017 08:44:19


Lumparlivet har sina historier...
Ofta är det lite si och så med sanningshalten i de berättelser som brukar få nytt liv i stimmiga kroglokaler och bastusvettiga herrmiljöer.

Men det finns naturligtvis undantag – sina egna lumparkompisar kan man alltid lita på!?Tillsammans har vi tecknat ner våra halvsekelgamla minnesbilder från den tid då vi var de sista, beridna jägarsoldaterna vid K 4 i Umeå.

Det är på sitt sätt också en berättelse om ett Umeå från en annan tid.
Här ligger en lågupplöst pdf-fil med våra Dragonminnen.

På omslagets baksida avbildar vi den minnesplatta som sitter vid entrén till Stadshuset i Umeå. Studerar man den lite närmare så kan man se att David Wretling skapade reliefen redan 1933.

Jag har inte en blekaste aning om varför – och i vilket sammanhang – David Wretling skapade sitt verk. Men som den tjurskalle jag är tänker jag ta reda på det – även om det krävs att tjurskallen monteras på en arbetshäst...


Husmodern i mitt mannaminne

UmeåSkapad av Lennart Forsberg ons, november 01, 2017 12:40:08




Säga vad man vill om tidningar, men visst blir man klokare av att läsa dem?
Nya tidningar skildrar nya tider och gamla tidningar ger perspektiv på livet…

Det slog mig när jag fick ett gammalt nummer av Husmodern i min hand. Tidningen, nummer 3 från 1947, kom ut samma år som jag föddes! Att bläddra i det numret ger insikter, mycket har hänt på 70 år, men mycket är sig också likt…

Estelle Bernadotte var veckotidningsfavorit redan 1947. Som hustru till Folke Bernadotte reste hon runt i flyktinglägren efter andra världskriget – som på den tiden kallades interneringsläger för displaced persons. Där fick fru Bernadotte se stor fattigdom.
– Folk kan se relativt välklädda ut, men ofta är det hela familjens ytterkläder som är ute och går. Den övriga familjen får ligga till sängs eller åtminstone hålla sig inne, medan en familjemedlem uträttar ärenden i familjens gemensamma ytterplagg, berättar Estelle Bernadotte i Husmodern 1947.

1947 berättar Husmodern också om Umeå. Vad vi talar om i vår stad, är rubriken som berättar att stan både har folkskoleseminarium och kronohäkte. Husmodern får också en förnimmelse av ett blommande Norrland. Äppelträd finns lite varstans, men maskrosorna är fortfarande ovanliga, skrev Husmodern för 70 år sedan.

En tidning med det namnet riktade sig – som sig bör – till en kvinnlig läsekrets. Det märktes även i annonserna. Hårfärgen hade en kvinnlig framtoning, depressionen drabbade också kvinnor, men lösgommen var uppenbarligen en angelägenhet för båda könen.

De avbildade umeborna i Husmodern nr 3 1947 är också kvinnor, där finns postmästarfrun och seminarielärarinnan Alma Lundin med barn och barnbarn. Där finns fru Olga Lindström, även känd som juvelerare och innehavare av Hanssons Guldsmedsaffär på samma adress som Nya Konditoriet. På bild finns även folkskolärarinnorna Therese Niemilä och Gunvor Stenberg.

Mest uppmärksamhet får Gunvor Stenberg, som jag – av en händelse – har egna minnesbilder av! Tänka sig, det var till henne jag skickades i 10-årsåldern, när en lärare tyckte sig ha ha hört att jag läspade! Men det behövdes bara ett besök hos talpedagogen Gunvor Stenberg... om jag inte minns fel hade hon sin mottagning i ett rum i Moritzska gården? Några år senare blev hela Västerbotten bekant med Gunvor Stenbergs väna stämma. Hon var en av pionjärerna när lokalradion började göra sig hörd i hela länet.

Husmoderns utsände – chefredaktören Ebba Theorin-Kolare – berättar entusiastiskt om Gunvor Stenberg.
– Hon har numera i uppdrag att utföra ett både svårt och viktigt kuratorsarbete i länet, skriver Husmodern 1947.
Det ingår i hennes uppdrag att avgöra vilka elever som ska placeras i s k hjälpklass. Och för att göra det tvingas hon göra långa resor i bil och buss genom ett oändligt landskap.
– Det kan hända, att man kommer in i små nybyggargömmen, där på grund av ingifte och ursprungliga olyckliga sjukdomsanslag en tydlig degeneration kommit att prägla vissa familjer, skriver Husmodern 1947.

På den tiden var det ett samhällsproblem att många blev kvar i sin hembygd hela livet. Sjuttio år senare tycks trenden ha vänt. Nu rör sig västerbottningarna vida kring och till våra trakter kommer människor från hela världen. Idag ses det också som ett samhällsproblem av somliga, som tycker att fattiga människor från andra länder inte ska göra sig besväret att resa till Umeå.

Men det är – som man brukar säga – en annan historia.

Här kan du läsa hela artikeln om Umeå i Husmodern nr 3, 1947.

Nästa »