Å andra sidan

Å andra sidan

Drömmilarna Bannister och Landy

MinnesbilderSkapad av Lennart Forsberg ons, mars 07, 2018 13:19:45


88 år gammal avled Roger Bannister den 3 mars.
En händelse som väcker gamla idrottsminnen till liv inom mig som var ung på 50-talet.

Jag minns t o m att Roger Bannister studerade till läkare på 50-talet.
Det var ju inte precis vardagsmat med löpande akademiker på den tiden. I Sverige jobbade många framgångsrika löpare som brandmän när de lämnat sina rötter i ödsliga bygder och stora skogar.

Roger Bannisters bortgång får mig också att minnas min svartvita bildsamling med idrottsstjärnor. I den samlingen fanns Roger Bannister på en bild tagen i Oxford den 6 maj 1954. Det var då han blev den förste i världen att springa under fyra minuter på engelska milen. Kolla in den lösa kolstybben!

Jag minns loppet också – i varje fall som det skildrades på sportsidorna i den tidens tidningar. Ynglingen i mig lät sig imponeras av att Bannister engagerade landsmännen och löparstjärnorna Chris Brasher och Chris Chataway som farthållare i det historiska loppet där Bannister gick i mål på 3.59,4.

En mansålder efter den första drömmilen kan jag också ägna den australiensiske löparen John Landy en och annan tanke.
– Löpning är en individuell sport, ska jag springa under fyra minuter på milen, ska jag göra det av egen kraft, sa han efter Bannisters rekordlopp.

En månad senare slog John Landy till när engelska milen avgjordes i Åbo – och det på nytt världsrekord, 3.57,9.
– Finländaren som sprang före mig det första varvet hade inget uppdrag av mig, men kanske hjälpte han till att hålla nere farten så att jag orkade hålla hög fart ända in i mål, sa John Landy efter loppet.

I augusti samma år möttes Roger Bannister och John Landy i Samväldesspelen i Vancouver. Den löparduellen kallas än idag för ”The Miracle Mile”. John Landy gick tidigt upp i täten med Roger Bannister strax bakom sig. När Landy svängde in i sista kurvan kastade han en blick över vänster axel som för att hålla koll på sina konkurrenter. I samma ögonblick smet Bannister förbi till höger om Landy. Mer behövdes inte för att han skulle kunna hålla undan och vinna loppet.

Idag minner en staty i brons om det dramatiska milloppet.
När statyn avtäcktes i Vancouver gjorde John Landy en biblisk liknelse:
– När Lots hustru vände sig om förvandlades hon till en saltstod.
När jag vände mig om förvandlades jag till en bronsstaty.





Umeå. Mer kokosboll.

UmeåSkapad av Lennart Forsberg ons, mars 07, 2018 07:48:33

"Tårtgeneralen" har premiär i dagarna. Det är film om småstadslivet i Köping som 1984 serverade världens längsta smörgåstårta, 510 meter lång.
Det är en film som får mig att också tänka på Umeå – en stad som också kan anstränga sig för att bli bäst i världen.

Du minns väl sommaren 1988?
Då dukades världens största kokosboll upp på Rådhustorget!

Jag minns inte vem som var kokosbollgeneral i Umeå, men jag minns att kokosbollen bakades för att uppmärksamma de hundra år som gått sedan stadsbranden 1888. Vad en kokosboll hade att tillföra de eldfängda minnesbilderna fattade jag aldrig – men några baktankar fanns det säkert, i varje fall på varuhuset Åhléns som ställde upp med sina bageriresurser.

1988 var jag så ointresserad av evenemanget att jag inte ens tog mig ner till torget för att se skapelsen, som det lär ha krävts 17.000 munnar för att orka äta upp. Du som är sugen att slå det snart 30-åriga rekordet ska veta att Umeå använde följande ingredienser: 135 kg smör, 18 kg socker, 162 kg havregryn 22,5 kg kakao, 2,7 kg vanilj och 2,7 kg mocka.

1988 gjorde Umeå kommun också en film! Och kan man tänka sig – den filmen låg jag bakom! Med stans mellanstadieelever för ögonen gjorde jag och en kompis en film som berättade stans historia. Den historian kan man se på Youtube idag:





Kommunala pratmakare

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tor, mars 01, 2018 09:31:06


I en insändare i dagens VK har jag åsikter om de långrandiga sammanträdena i Umeås kommunfullmäktige. (I mitt originalmanus rosar jag ordföranden Marie-Louise Rönnmark mer än vad insändarsidan hade plats för).

Jag har full förståelse för att de som står upp i talarstolen aldrig ska vara (och aldrig kommer att bli) några ståuppare. Men visst skulle de – av ren självbevarelsedrift – kunna förbättra sin talförmåga? Kan man tala till sina lyssnare, kan man också tala till sina väljare…

Dagens politiker får självfallet politisk skolning, men finns det tid och intresse för dagens politiker att skola sin talförmåga? Jag tvivlar på det – och med några gamla jubileumsböcker från SSU i min hand är jag – motvilligt – benägen att säga att det var bättre förr.

Tänka sig att den socialdemokratiska ungdomsklubben i Umeå på 30- och 40-talet arrangerade talkörer och revyföreställningar! Klart att sådana initiativ gav dem scenvana – en av dem som deltog var lokförare och hette Bengt Andersson, moderna umebor minns honom som Staffan Lings kompis i Sant & Sånt.

På de interna klubbmötena tränade SSU-arna också sin talekonst. Under rubriken medlemmarnas kvart kunde vem som helst få i uppdrag att tala om vad som helst: idrotten och arbetarrörelsen, kommunismen eller socialdemokratin, fanan som symbol, dagens tidning, kvinnan och politiken, ungdomens nöjesliv, kvinnan och cigaretten, hur ska man använda sin fritid...

Inte utan att man undrar hur det kunde låta på den tidens politiska möten?
Och hur skulle det låta om dagens lokalpolitiker tog sig an samma ämnen?
Det kan jag inte tänka mig.

Jag har även svårt att tro att något ungdomsförbund av idag skulle kunna spela upp en kabaré på Folkets Hus.

Nedanstående föreställning spelades upp när SSU i Umeå 1948 firade sitt första kvartssekel. Han som benämns Bengt i programmet är lokföraren Bengt Andersson, i vissa sammanhang även känd som John Skäjk.



Olympisk rimfrost

SportSkapad av Lennart Forsberg sön, februari 25, 2018 16:04:19


Det finns mycket att roa sig med under ett olympiskt spel.
För egen del roade jag mig med att snyta en limerick ur näsan efter varje svensk medalj.

•••

Den 10 februari vinner Charlotte Kalla guld i skiathlon vid OS i Pyeongchang.

Kalla fakta
En Charlotte som vann guld i Korea,
åkte från både tvåa å trea.
Vilken kraft, vilken fart,
vilken flygande start,
hennes motor tycks driven av rea.

•••

Den 12 februari vinner Sebastian Samuelsson OS-silver i skidskyttets jaktstart.

Silver-Sebastian
En skidskytt på pall i Korea
hade ej som sitt mål att bli trea
så han sikta och sköt
å ett silver han snöt
framför näsan på ess som blev snea.

•••

Den 13 februari vinner Stina Nilsson OS-guld på sprintdistansen.

Skidfina Stina
En skidtjej på sprintens arena
har farten i kroppen och bena.
När vår Stina tar fart,
vankas arton karat
om nån annan ej lyckas att gena.

•••

Den 15 februari vinner Hanna Öberg OS-guld på skidskyttets distanslopp över 15 km.

Guldglans
En skydskyttetjej ifrån Pite
har stakat å skjutit å slite.
Vilket guld, vilken knall
när vår Hanna står pall.
Att kalla det bragd är nästan för lite…

•••

Den 15 februari vinner Charlotte Kalla OS-silver på 10 km fristil.

Tärendöexpressen
En skidtjej uppifrån Tärendö
sätter fart med snabba skär på snö.
Men hur hon än jaga
ser hon rygg på Haga,
men det är väl inte att få spö?

•••

Den 16 februari vinner Frida Hansdotter OS-guld i slalom

Fina Frida
En utförsatlet ifrån Norberg
vid OS har utfört ett storverk.
Det är, vill jag lova,
hennes utförsgåva
att inte ens rädas ett storberg.

•••

Den 17 februari vinner längdåkningstjejerna silver i OS-stafetten.

Silverjubel
Ett svenskt skidteam i OS-stafett
var inte alls någon sprängd kvartett.
Endast en var ur slag
och med Kalla i lag,
hörs tvåorna jubla i skön falsett.

•••

Den 21 februari vinner Charlotte Kalla och Stina Nilsson OS-silver i sprintstafetten.

Sprintervinter
En bra svensk dag på Vinterscenen
är sprintstafett den idrottsgrenen
där nya silver vinns
av våra snabba kvinns
med skidfin fart i sprinterbenen.

•••

Den 22 februari vinner André Myhrer OS-guld i slalom.

André den Förste
En hälsing i olympisk pist
har utförsgåvor utan brist.
Med sitt vinnande sätt
klaras portarna lätt,
när André blir den Förste, jovisst.

•••

Den 22 februari vinner skidskyttedamerna OS-silver i stafetten.

Kvinnlig träffsäkerhet
Ett skidande skyttelandslag
för jämnan tycks vara i slag.
De sköt fullträff i mitt
så det svarta blev vitt
och fick silver om halsen i lag.

•••

Den 23 februari vinner skidskytteherrarna OS-guld i stafetten.

Skidskytteguld
En gulklädd, skidsäker skyttekvartett
kör sina sträckor på storartat sätt.
Deras skjutresultat
ger dem arton karat
uppe på pallen i herrars stafett.

•••

Den 24 februari vinner curling herrarna OS-silver.

Silverstenar
Ett sopgäng som kommer från Sweden,
ses sopa rätt rent hela tiden.
Såsom kvastarna går
ses det silver de får
som smycke i blågula sviden.

•••

Den 25 februari vinner curlingtjejerna vann OS-guld.

Ögonstenarna
Våra curlande kvinns i Korea
aldrig nånsin drar stenarna snea.
När de står på sin pall
får de ädel metall,
sådant guld kan ej köpas på rea.


•••

Den 25 februari vinner Stina Nilsson OS-brons på 3-milen.

Brons-Stina
En tremil långt bort i Korea
har spår som är fina å brea
men när nån åker fel
får vi svenskar ett Spel
som också ger plats åt en trea.





Sten, snus & poser

SportSkapad av Lennart Forsberg mån, februari 19, 2018 09:35:25


Vinterolympiaden i Sydkorea pågår för fullt.
Mitt i det intensiva tävlingsprogrammet är det inte så lätt att ha olympiska perspektiv på tillvaron. Vad kommer nästa generations Jens Lind att berätta om vinter-OS 2018 när det gått sisådär ett halvsekel!?

Det är mycket lättare att låtsas vara sin egen Jens Lind och berätta om den allra första vinterolympiaden i Chamonix 1924.

Då visste inte ens de som deltog att det var den allra första vinterolympiaden! Först ett drygt år efter tävlingarna i Chamonix gav IOK arrangemanget officiell status som vinterolympiad.

Intresset att få delta i Chamonix 1924 var också ganska ljumt. Många storrännare föredrog att stanna hemma, de ville inte missa disktriktsmästerskapen som avgjordes samma vecka. En av dem så åkte ner till till Chamonix var i alla fall Torkel Persson från Frankrike(!) utanför Offerdal. Storrännaren Persson (som i den tidens tidningar nästan alltid kallades lappen Torkel Persson) blev femma på 5-milen och därmed bäste svensk.

Tågresan ner till Chamonix var på sitt sätt ett större äventyr för honom.
– Hur mycket snus får jag ta med mig in i Frankrike, frågade han sina ledare.
– Fyra hekto, svarade ledarna som garderade sig för Torkel Perssons snusvanor genom att utrusta hela den svenska truppen med snusdosor.
Det lugnade inte Torkel Persson. När han passerade de franska tulltjänstemännen hade han för säkerhets skull fyllt hela sin mun med ett halvt kilo snus!

Bland de andra som tävlade i Chamonix fanns också en 11-årig konståkerska från Norge, som – likt en konståkningskrumelur – slutade som åtta 1924. Vid de efterföljande olympiaderna i S:t Moritz, Lake Placid och Garmisch Partenkirchen gick det bättre – då blev det guld för Sonia Heine.

I Chamonix 1924 fanns även curling på programmet. Med tre deltagande länder var det en lätt match för Sverige att ta hem silvret bakom storfavoriten England – det franska laget hade arrangörerna plockat ihop i all hast för att kunna visa upp en full prispall!

I det svenska laget var Johan Petter Åhlén skipper – han kallas än idag för curlingpionjär.

Johan Petter föddes med efternamnet Andersson i Åls socken utanför Leksand – idag mer känt som Insjön. När han i skolåldern började jobba på en postorderfirma tillsammans med en några år äldre släkting tyckte arbetsgivaren att det blev alldeles för många Andersson på firman, så Johan Petter valde att byta efternamn – med rötterna i Ål började han kalla sig Åhlén medan släktingen föredrog efternamnet Holm. När Johan Petter var 20 år gammal startade de två en egen postorderfirma, Åhlén & Holm! Bland dem som tidigt tog anställning hos Åhlén & Holm fanns en annan yngling från Ål, han hette Clas Ohlson...

Men det är som man brukar säga en annan historia.



Fridas fredag

UmeåSkapad av Lennart Forsberg fre, februari 16, 2018 12:45:41

Frida Hansdotter vann olympiskt guld i slalom!

Fina Frida

En utförsatlet ifrån Norberg
vid OS har utfört ett storverk.
Det ska, vill jag lova,
kallas utförsgåva
att inte ens rädas ett storberg.

Lennart Forsberg

Inget tilltalande tilltal

UmeåSkapad av Lennart Forsberg fre, februari 16, 2018 09:17:29

Dessa rader skickade jag till VK för en vecka sedan i tron att den skulle publiceras som insändare – men det verkar min text inte duga till? Raderna är föranledda av den bristfälliga – och i vissa fall förvirrande – information som vi närboende fått angående planerna på en förskola på Böleäng.

Inget tilltalande tilltal

Hur tilltalar man en kommun?
Jag har gjort några försök utan tilltalande resultat.
Mina åsikter har mestadels mötts med tystnad och jag tycker mig ana en talande tystnad…

Det började i höstas – under en semester på Mallorca meddelade kommunen att en förskola skulle placeras bakom vårt radhus. Det var uppenbarligen bråttom, vi hann inte ens hem från Mallorca för att lämna in synpunkter på de kommunala förskoleplanerna.

Men det finns ju e-post! Ett tiotal kommunala e-postadresser nåddes av synpunkter från semesterhotellet. Hemma i Umeå förtydligades synpunkterna i två e-brev till – bl a med ett förslag till alternativ placering av den tilltänkta förskolan.

Raderna tycks ha tagits emot med stillatigande förvåning. Förutom några artighetsfraser och ett(1) svar som andades svarslöshet, hörde ingen av sig.

Men nu har vi fått ett brev till. Och det med ett tilltal som tyder på att kommunen kommunicerar med fastighetsbeteckningar. Det är jag som är Fröhuset 40!

Arbetet med en förskola på Böleängs fotbollsfält fortsätter tydligen planenligt.
Och synpunkter från de närboende förbigås fortfarande med tystnad.
Jag blir brydd när kommunen inte bryr sig...

Byggnadsnämnden tycker uppenbarligen att det är helt i sin ordning att placera en förskola på en äng reserverad för idrottsändamål. Och det på en idrottsyta som – tack vare ideella krafter – fungerat som fotbollsarena för flera av Umeå Södras fotbollslag under många år.

Det stör mig. Och det är inte det faktum att kommunen inte bryr sig om mina åsikter som irriterar. Det är tystnaden som stör.

Invånare som hör av sig är alla – oavsett åsikter – väl värda ett värdigt bemötande.
Umeås företrädare, som gärna dansar med de stora elefanterna, framstår mer och mer som en tiger… hoppsan, jag menar förstås att kommunen framstår som en som tiger.

Så borde det inte vara. Sett från mitt perspektiv från Fröhuset 40 iklär jag mig gärna rollen som Busfröet, 70, och vädjar till kommunen att ta sin egen slogan på större allvar. Jag vill bo i en kommun med mottot:
Umeå. Mer tilltalande!

Lennart Forsberg

PS! Här har jag samlat min samlade korrespondens i förskolefrågan.



Klasskamp

SportSkapad av Lennart Forsberg ons, februari 14, 2018 19:34:00

Det finns de som tror att idrotten blir renare och rättvisare om man inför klassindelning som bygger på syreupptagningsförmåga. Det tvivlar jag på. Drar man ut konsekvenserna av det resonemanget tävlar till slut alla i en klass för sig. Snacka om klasskamp!?

Klasskamp

Idrott på rättvis arena
har klasser för styrka i bena.
De i vårt yttersta toppskikt
har klasser för olika kroppsvikt.
Klasserna blir ganska många
när man skiljer på korta och långa.
Klasser för äldre och unga.
klasser för luft i din lunga.
Och klasser för kvinnor och män
i väntan på han, hon och hen.

Lennart Forsberg

« FöregåendeNästa »