Å andra sidan

Å andra sidan

Lektor Arners gränd

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tis, november 21, 2017 12:41:33



Maja Beskow får sin skola – Maja Beskowsskolan – om ett par år.
Läroverkskollegan Anders Arner har då haft sin gränd i många år.
Det är nämligen lektor Arner som gett namn åt Lektorsgränd på Teg.

Beskow och Arner var också något av hedersgäster på De Gamlas Fest – ett arrangemang som min egen pappa lade en semestervecka på varje sommar under 16 års tid. Maja Beskow kom till De Gamlas Fest 1959, Anders Arner anlände ett år senare...

Lektor Arner var en känd profil i Umeå. Med meriter som teologie licentiat undervisade han i kristendom vid läroverket. För honom var kultur och bildning viktigt. Så viktigt att det för att få högt betyg ibland krävdes gott s k påbrå i form av föräldrar på ansvarsfulla positioner i småstaden Umeå – på lektor Arners tid angavs även faders yrke i läroverkskatalogen!

Lektor Arner engagerade sig även i Hembygdsföreningens och museets verksamheter.
Han satt bl a i redaktionskommittén för årsboken Västerbotten och var även aktiv i den s k restaurangkommittén med ansvar för Sävargården.

På Arners tid hade museet och Sävargården urusel ekonomi. De pengar som inte fanns skapade irritation mellan de styrande på museet och dem som satt i restaurangkommittén. När restaurangkommittén fråntogs de s k pilsnerrättigheterna, lär lektor Arner ha spänt ögonen i Hembygdsföreningens kassör, en stillsam bankman vid namn Petrus Lundström:
– Det skulle smärta mig så, om jag skulle behöva träffa herr Lundström på det ställe där jag är predikant.
Läroverkslektorn Anders Arner tjänstgjorde också som fängelsepredikant!

Familjen Arner bodde på Kungsgatan 97 i Umeå, i en gård som ibland kallades Arnerska villan. Den är idag mest känd som platsen där Wilhelm Peterson-Bergers växte upp.

Böle boställe skaffade sig familjen Arner kring 1934 – den ståtliga byggnaden fungerade som något av ett sommarboställe för familjen Arner. Se klippet nedan från telefonkatalogen från 1950! Snacka om sommarstuga!

Familjen Arner vårdade Böleå gamla överstelöjtnantsboställe med stor omsorg.
1942 restes minnesstenen på gårdsplanen med högtidliga tal av bl a lektor Arner.
Om den högtidligheten berättade årsboken Västerbotten utförligt.

1946 hade ryktet om upprustningen av de gamla överstelöjtnantsbostället nått ända ner till Stockholm. I sitt julnummer 1946 gjorde veckotidningen Husmodern ett hemma-hos-reportage hos familjen Arner. Läs här om du har lust!

Med Husmoderns vackra ord och stämningsfulla bilder känns det helt i sin ordning att gatstumpen strax intill det gamla bostället har namnet Lektorsgränd.




Skolexemplet Maja Beskow

UmeåSkapad av Lennart Forsberg lör, november 18, 2017 09:32:16

Om två år står Maja Beskowsskolan klar att ta emot sina första elever.
Det är ett bra namn på den skola som kallades Nya läroverket när jag var ung.
Men om sanningen ska fram trodde jag inte att Maja Beskows skola skulle stavas med två s efter efternamnets dubbel-w.

Efter att ha läst en förklaring i dagens Västerbottens-Kuriren vet jag dock bättre, så nu har jag ändrat stavningen i ett annat blogginlägg.

Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på författaren Astrid Värings pappa! Han hette Karl-Erik Glas och var populär matematiklärare vid Umeå Högre Allmänna Läroverk – han och teckningsläraren Maja Beskow var m a o kollegor.

Lek med tanken att Karl-Erik Glas också skulle få ge namn åt en skola.
Skulle den då heta Karl-Erik Glassskola? Nej, naturligtvis inte.
Som tur är finns det undantag i den svenska grammatiken, som rättar till det som ser riktigt konstigt ut...

Nu Zlatan, då Gunnar

SportSkapad av Lennart Forsberg fre, november 17, 2017 09:22:34


Tiden går och bollen är alltid rund...
Nu ser Sverige fram mot fotbolls-VM 2018 och många hoppas på Zlatan i laget.
För 60 år sedan var det samma visa. Då såg vi fram mot hemma-VM 1958 med förhoppningar om Gunnar Nordahl i laget.

I den bästa av världar hoppades fotbolls-Sverige på hela innertrion Gre-No-Li – Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nils Liedholm. Då var Gunnar och Gunnar på väg att fylla 37, ynglingen Nils närmade sig de 36…

En och annan skeptiker fanns förstås också.
Klippet ovan är hämtat från sportboken ”Sporten idag”,
alla fotbollsintresserade smågrabbars julklappsbok julen 1957.

Med facit i hand vet vi hur det gick. Gunnar Gren tog sig in i VM-laget från Örgryte, då i division II. Nils Liedholm anslöt till truppen från Milan medan Gunnar Nordahl stannade i Italien i hopp om att få göra tränarkarriär – men importstoppet av utländska tränare i Italien förde honom istället till Karlstad!

VM-turneringen 1958 blev ändå en stor framgång för Sverige, och det trots att Nils Liedholm spelade hela turneringen halvskadad.

I eftersnacket efter VM-silvret hävdade många att VM-laget 1958 – trots silvermedaljen – var ett sämre lag än det lag som vunnit OS-guld i London tio år tidigare. Den stora skillnaden stavades Gunnar Nordahl i 1948 års form.

Mycket av framfångarna 1958 tillskrevs också de anslutande proffsen. Tänka sig att Arne Selmosson, då ansedd som en av Europas främsta målskyttar, nästan bara satt på bänken under VM-turneringen.

De anslutande proffsen vållade för övrigt också vissa administrativa problem för Svenska Fotbollförbundet, som ju hade sina s k amatörregler att respektera. Proffsen fick kort sagt inte kallas proffs i officiella dokument, de kallades istället för icke amatörer!

Här pratar Bengt Bedrup med Gunnar Nordahl inför VM-turneringen 1958.


Maja Beskows skola

UmeåSkapad av Lennart Forsberg ons, november 15, 2017 13:00:34


Tiden har sin gång, och skolan har sin skolgång…
Nya Läroverket blev Östra Gymnasiet som blev Fridhemsgymnasiet som blir Maja Beskowsskolan 2019.

Inne i stan förvandlades samtidigt Gamla läroverket till Flickskolan som sedan blev Mimerskolan som numera rymmer Elite Hotel Mimer.

Maja Beskow undervisade i det gamla läroverket – som kallades Umeå Högre Allmänna Läroverk på hennes tid.

Som av en händelse – jag vet inte vilken!? – har jag tre gamla läroverkskataloger i min bokhylla – de är från 1913, 1923 och 1931.

De har många historier att berätta för en gammal man med stort intresse för stans historia.

1913 bodde Maja Beskow på samma adress som min farmor och farfar.
Sandåkern, Umeå – där Hemgården numera breder ut sig – rymde många familjer på den tiden.

Läroverkskatalogen från 1923 berättar att Maja Beskow flyttat till Götgatan 9, det gula tornhuset som rymde Hotell Göta när jag var ung. Stämplarna på framsidan av katalogen berättar även att min farmor(!) brukade uppträda med sång och musik!

När 1931 års katalog kom ut hade Maja Beskow flyttat på nytt. Då var adressen Kungsgatan 100, i ett hus som inte längre finns kvar. Hon bodde två hus från korsningen Kungsgatan-Järnvägsgatan. Då undervisade Maja Beskow inte enbart i välskrivning och teckning, hon var även tillsynslärare med tillgång till egen telefon och mottagningstid på fredagar mellan 9.30-10.00.

Tjugo år senare har Maja Beskow flyttat igen. Min gamla telefonkatalog från 1950 – som också finns i bokhyllan – berättar att hennes adress då är Ersmarksgatan 5. Hon bodde då i ett hus som revs för att ge plats åt en industrifastighet där bl a Martinsons håller till idag.

1959 – när jag var 12 år gammal – fick jag själv äran att skaka hand med Maja Beskow på De Gamlas Fest, där Maja Beskow togs emot som hedersgäst. För egen del var jag s k busspojke med uppgift att sträcka fram en hjälpande hand när de gamla skulle kliva på bussen för vidare transport till Sävargården.

Det var första och sista gången jag träffade Maja Beskow – som i läroverkskatalogerna från 1913 och 1923 fortfarande kallades Maria:

Inga lumpna lumparminnen

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tis, november 14, 2017 08:44:19


Lumparlivet har sina historier...
Ofta är det lite si och så med sanningshalten i de berättelser som brukar få nytt liv i stimmiga kroglokaler och bastusvettiga herrmiljöer.

Men det finns naturligtvis undantag – sina egna lumparkompisar kan man alltid lita på!?Tillsammans har vi tecknat ner våra halvsekelgamla minnesbilder från den tid då vi var de sista, beridna jägarsoldaterna vid K 4 i Umeå.

Det är på sitt sätt också en berättelse om ett Umeå från en annan tid.
Här ligger en lågupplöst pdf-fil med våra Dragonminnen.

På omslagets baksida avbildar vi den minnesplatta som sitter vid entrén till Stadshuset i Umeå. Studerar man den lite närmare så kan man se att David Wretling skapade reliefen redan 1933.

Jag har inte en blekaste aning om varför – och i vilket sammanhang – David Wretling skapade sitt verk. Men som den tjurskalle jag är tänker jag ta reda på det – även om det krävs att tjurskallen monteras på en arbetshäst...


Scenmoral utan sensmoral

MassmedialtSkapad av Lennart Forsberg mån, november 13, 2017 19:34:30


Är det inte trakasserier så är det övergrepp.
Sent omsider tycks det som om de drabbade inom scenkonsten tar bladet från munnen.
Det är naturligtvis bra, men det är också förvånande – umgängeslivet i nöjesbranschen har det pratats, raljerats och skämtats om sedan länge. Skämtteckningarna från Esquire Cartoon Album är från 1958 – nästa år är de sextio år gamla!

Bilden ovan talar för sig själv utan bildtext.

Vid krogbordet nedan säger fadern till sin son:
– Min son, hur känns det att delta aktivt i affärslivet?

Mannen i fåtöljen som samtalar med sitt damsällskap säger:
– Man kan bli stjärna på två sätt, Miss Tulare. Det ena handlar om företagsamhet, koncentration och uthållighet. Den andra möjligheten tror jag intresserar er...



Snacka om att ställa till en scen...

MassmedialtSkapad av Lennart Forsberg sön, november 12, 2017 11:59:22

Som ett litet apropå till dagsaktuella kulturdiskussioner, slår dig mig att en gammal skämtteckning från 1959 – ur nummer 6 av bildtidningen Se – på sitt sätt anknyter till det som i sociala medier kallas #metoo och #tystnadtagning.
– Men tänk, det händer aldrig att han går i sömnen på Dramaten, säger den ena kvinnan.

– Ti va bra ti sjong...

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg tor, november 09, 2017 08:49:08

Mina rader om humorgruppen KAJ:s besök i Umeå rönte viss uppskattning.
– Ti va bra ti sjong, och ja hadd ritti skryyft, skrev en kompis med rötter i Jakobstad.
Sådana formuleringar får mig att fortsätta med mina finlandssvenska funderingar.

Jag tänker på min svärmor från Petalax som inte kunde engelska, men ändå kallade min slips för taj. Och om hon någon gång talade om gruvor, så sa hon minor. Hembränning ägnade hon sig inte åt, men kom sånt på tal så sa hon monscha – det var något som finska amerikaresenärer höll på med i skydd av mörkret, in the moonshine. Ord som kom till Finland med dem som återvände till Österbotten när tillvaron i Amerika inte blev så lycklig som man hoppats.

Finlandssvenskan har naturligtvis också tagit intryck av ryskan, finskan och sist och slutligen även av svenskan. En del finlandssvenska ord kan tyckas konstiga, ord som man aldrig hört förut låter ju alltid konstiga! Men ju oftare man får höra de ovanliga orden, desto naturligare känns de i mina öron.

Ta det där med simkostym som exempel.
Mina badbyxor har ju inte mycket till kostym över sig.
– Men, tänker jag sedan… min finlandssvenska frus baddräkt ser ju inte heller ut som den dräkt hon brukar bära vid högtidliga tillfällen!?

Jag skulle också bli förvånad om hon skulle få för sig att kalla mig nakkupelle. Jag, som heter Lennart, skulle bli ännu mera förvånad om hon kallade mig Naku-Lelle :-) För mig – och för min fru – är det ändå självklart att kalla våra barnbarn för nakenfisar, när de tultar runt i vårt hus utan kläder.

Våra barnbarn är ju inga fisar.
Men nakenfisar är något helt annat.
Det ordet finns t o m i Svenska Akademiens ordlista.

Det gör däremot inte nakkupelle. Att det ordet för några år sedan – av Hufvudstadsbladet – utsågs till den finaste finlandismen, hade jag ingen aning om förrän humorgruppen KAJ fick mig att börja fundera på finlandssvenska ord och uttryck.

I Svenska Akademiens Ordlista finns många andra finlandssvenska ord förtecknade, uppemot 300 ord enligt dem som håller räkningen.

Några exempel.

Örfil är inget som drabbar örat, en örfil stoppar man i munnen, det är en kanelbulle.
Vappen firar man på valborgsmässoafton och 1 maj.
Menföre kan det vara vid den tiden på året, dåligt väglag alltså.
Hoppeligen – förhoppningsvis – är vädret fint under påskhelgen.
Memma på rågmjöl, rågmalt och sirap lär då serveras i många finlandssvenska hem.
Pickavettun serveras året runt – potatis doppas i ett glas med vatten, salt och smör.
Chokladstång kanske föredras av unga munnar, sådana som på ren svenska numera brukar kallas energy bars!?

Finlandssvenskan fortsätter att roa mig,
den har mycket att berätta och den är vacker att lyssna till.
Jag har aldrig leidon!


« FöregåendeNästa »