Å andra sidan

Å andra sidan

Hårda budord

PolitikSkapad av Lennart Forsberg ons, september 26, 2018 10:50:28

I mina öron låter KD:s rikspolitiker oresonliga efter valet.

Hårda budord
Kristdemokratiska retoriken
gräver djupa, politiska diken.
Med vackra leenden och hårda krav
förvandlas dikena till skyttegrav.
Kanhända KD med sitt hårda tal,
tappar framtidstron med Skyttedal?

Lennart Forsberg

PS. Sara Skyttedal sitter i Kristdemokraternas partistyrelse.
Hon presenteras i medierna ofta i som kommunalråd i Linköping,
En position som inte är så maktpåliggande som det kan låta.
Linköpings kommun har nämligen en organisation med 13 kommunalråd (och en borgmästare). Kommunalrådet Skyttedal är vice ordförande i omsorgsnämnden.

Uppåt väggarna?

UmeåSkapad av Lennart Forsberg ons, september 26, 2018 09:35:38


Under 40 år på Böleäng har jag många gånger passerat det gamla huset i hörnet Bryggargatan-Kronovägen.
– Om väggar kunde tala har det här huset en historia att berätta, har jag tänkt.
Så behöver jag inte tänka längre – igår när jag passerade korsningen hade väggarna förvandlats till en skrothög.


Rivsår i sjukhusmiljö

UmeåSkapad av Lennart Forsberg mån, september 24, 2018 16:37:34

Efter många och långa diskussioner rivs nu några gamla lasarettsbyggnader i Umeå.
Vyn över rivningsplatsen – som jag fick idag – får mig att titta nostalgiskt i min vykortssamling. Ett litet axplock:




– Men tjenare. Läget?

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg mån, september 24, 2018 08:36:25


– Men TJENARE Folke!
– Men TJENARE! Läget?

Dialogen mellan de två 5-åringarna i Midsommarkransen får mig att dra på mun.
Till saken hör att 5-åringen Folke är ett av mina fyra barnbarn!

I nästa andetag drar jag mig till minnes ett uttryck som ofta upprepas av vuxna:
– Hans språk är på en 5-årings nivå, hörs vuxna ibland säga om andra vuxna.
Därigenom förringar de alla 5-åringar... tack vare tidningen Lijeholmen/Älvsjö vet vi ju att 5-åringar talar som om de vore vuxna.

Fler eller färre?

PolitikSkapad av Lennart Forsberg sön, september 23, 2018 18:04:41

Som politikerna dividerar får vi nog räkna med bråk i riksdagen?

Fler eller färre?

I politisk matematik

finns ingen plats för ren logik.

Vi har ju ett politiskt språk

som vant sig räkna med visst bråk.

Vad är mindre, vad är mera

kan man alltid dividera.

När riksdan öppnar får vi se

ifall Etthundrafyrtiotre

är fler än de som önskar styra

med Etthundrafyrtiofyra.

Lennart Forsberg

Monumental noggrannhet

UmeåSkapad av Lennart Forsberg lör, september 22, 2018 11:22:33


Monumentet till Georg Carl von Döbelns ära
avtäcktes den den 29 april 1867.
I fjol var det m a o 150 år sedan monumentet i Döbelns park invigdes – fast på den tiden kallades den gröna oasen i stan för Stadsträdgården.

De monumentala högtidligheterna skildrades av Umebladet den 3 maj 1867, som i förberedelsearbetet inför avtäckandet beställt ett träsnitt av verket, tänkt att publiceras i anslutning till skildringen av högtidligheterna.

Men det gick inte som Umebladet tänkt sig – den 3 maj fanns inget träsnitt tillgängligt på tidningens kontor.

Den missräkningen berodde på Postverket, som även på 1800-talet tycks ha haft svårigheter att leverera försändelser i tid. Träsnittet med Döbelns monument skickades från Stockholm den 25 april, men anlände till Umeå först den 11 maj.

Illustrationen ovan kunde därför inte publiceras i Umebladet förrän den 17 maj, och då med flera urskuldande kommentarer:
• Medaljen med Döbelns porträtt är inte korrekt återgiven.
• Kanontrumferna har en vidunderlig form.
• Inskriptionen består av fyra rader, men texten på monumentet består av sju rader.

Umebladet skyller felaktigheterna på den s k xylografen som tagit sig friheter att förvränga verkligheten. Ett och ett halvt sekel senare kan jag tycka att Umebladets anmärkningar var petimetriga i överkant.

Men så har jag inte heller granskat Döbelns monument lika noggrant som Umebladet.
Jag har aldrig sett kanonrören som omgärdar porträttet!
Och jag har inte heller sett kanontrumferna, som förstärkningarna längst fram på kanonrören lär kallas.

Säga vad man vill om 1800-talet – men noggranna var man på den tiden…
Den noggrannheten tog sig också andra uttryck.
När det var dags att redovisa kostnaderna för Döbelns monument – totalt 2.932:03 riksdaler riksmynt – gjordes det på en detaljnivå som tvingade Umebladet att trycka två extra sidor den 31 juli 1867. Här nöjer jag mig med att återge utgifterna.

Lägg därtill att det samlades in pengar runt om i landet för att ge Döbeln ett monument i Umeå. Varenda(!) givare namnges i Umebladet den 31 juli 1867.

Några expempell med Umeå-anknytning:
• Olaus Scherdin, 161 :-
• Löjtnant A Gyllengahm, 19 :-
• C P Læstadius, 1 :-
• G T Sæden, 2:-
• J G Rothoff, 10 :-
• N J Bäcklund, 2 :-

När jag ser den ekonomiska redovisningen för Döbelns monument är det fort gjort att drömma om lika noggranna redovisningar för stans moderna byggprojekt...
Men då skulle det förstås inte räcka med att trycka två extra sidor i lokaltidningen för att redovisa byggnader som kulturhus, badhus och fotbollsshall...


Tre vise män

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tor, september 20, 2018 09:38:36


Bernhard Bäckman, Folkpartiet, bläddrar i det s k femte exemplaret.
P. G. Lundgren, Högerpartiet, pratar med statsrådet Eije Mossberg.
Elon Dufvenberg, Socialdemokraterna, sträcker fram handen på De Gamlas Fest.

Tre herrar som var och en på sitt sätt betytt mycket för Umeås utveckling.
Tre herrar som när det gagnade stans utveckling kunde samarbeta.
Tre herrar som också representerade tre tidningar i stan.

Bernhard Bäckman var kamrer på Västerbottens-Kuriren.
Elon Dufvenberg var redaktör på Västerbottens Folkblad.
P. G. Lundgren var läkare men också chefredaktör och ansvarig utgivare på Umebladet.

Alla tre var också lokalpolitiskt engagerade – bl a i drätselkammaren och i stadsfullmäktige. Ja, P. G. Lundgren satt även i riksdagens första kammare och gjorde betydelsefulla insatser för att få Medicinska högskolan till Umeå.

De politiska meningsmotståndarna kunde trots det samarbeta i stort och smått.
Till det senare räknas förmodligen deras gemensamma motion från 1946, där de slår ett slag för parkernas förskönande i centrala stan. De förelår i sin motion att den finske konstnären Arvi Tynys ska ges i uppdrag att utforma en fontän som förslagsvis placeras på Rådhusesplanaden mellan Kungsgatan och Skolgatan.

De tre säger i motionen att en sådan fontän på sitt sätt också ”hugfäster minnet av en tid, då Umeå var vad man skulle kunna kalla huvudstad för en stor del av Nordfinlands befolkning”.

De tre vise männen fick som de ville, det blev en staty av Arvi Tynys,
men inte alls vid Rådhusesplanaden.

Arvi Tynys ”Najad” håller sig sedan 1946 ovanför vattenytan i Hagaparkens lilla damm.




Luffare vid Lyckebo

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tis, september 18, 2018 17:41:28



Det är aldrig för sent att lära sig något nytt.
Som 71-åring var jag idag på barnkoloni.

Det var pensionärerna i den s k Luffarakademin som vandrade i trakterna kring den före detta barnkolonin Lyckebo intill Tavelsjöns södra strand. Under vandringens gång passerade luffarna ett stenkast från den s k brostugan som förut stått vid Gamla bron i Umeå, för länge sedan flyttad från norra brofästet för att vid Tavelsjön förvandlas och byggas ut till idyllisk sommarstuga.

Mer om broarna över älven.

På bilden nedan syns brostugans ena gavel med ett litet sexkantigt fönster.
På de gamla vykorten skymtar brostugans långsida som den såg ut när byggnaden stod vid Gamla bron.

Luffarakademin vandrade även på den s k hadden – en hög ås med branta sluttningar som skär igenom södra delen av Tavelsjön, den hadden har också gett namn åt byn strax intill, Haddingen.

Hemma igen efter den trivsamma höstpromenaden letade jag fram en gammal motion från stadsfullmäktige, formulerad av min pappa 1946. Den mångordiga motionen resulterade i att Umeå stad gav stans alla barn, oavsett ekonomisk bakgrund, möjlighet att vistas på barnkolonierna i Lyckebo och Täfteå.





« FöregåendeNästa »