Å andra sidan

Å andra sidan

En gripande historia

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg fre, maj 04, 2018 08:38:05


Klädnypan vid konstnärligt campus i Umeå – som har sin egen konsthistoria – reser sig i mina ögon också som en symbol för många små vardagsuppfinningar som betytt mycket för samhällsutvecklingen. Att skriva klädnypans historia är ingen konst…

De första klädnyporna gjordes i ett enda stycke med två parallella flikar som hölls ihop med en knopp i ena änden. Sådana klädnypor får mig att associera till det finlandssvenska ordet för klädnypa – bykpojke!

Det sägs att romer förr i tiden gärna ägnade sig åt tälja klädnypor, men det var länge sedan… på den tiden kallades romerna för zigenare över hela världen. Duktiga lär även en religiös sekt i England ha varit, den kallades shakers och sägs – förutom att ha spridit sitt religiösa budskap till USA – också ha talat väl om klädnypans förtjänster under sina frälsningsresor. Deras ord togs särskilt väl emot i Vermont, strax norr om New York.

Om Silicon Valley står för mycket av dagens digitala utveckling, så hävdar många att Vermont på 1800-talet var lika betydelsefull för klädnypans utveckling.

De första patentet kom redan 1832, men patenthandlingarna förstördes i en brand fyra år senare – det var patentverkets byggnad som brann! Det allra första patentet brukar istället tillskrivas uppfinnaren David M Smith från Vermont med sin konstruktion från 1853. Men David M Smith var långt ifrån ensam i sin ambition att skapa den perfekta klädnypan. Mellan 1852 och 1887 hanterade det amerikanska patentverket 146 patentansökningar rörande klädnypor. 1887 var också uppfinnaren Solon E Moore – även han från Vermont – redo att söka patent för en klädnypa som hade stora likheter med dagens klädnypor – två platta träpinnar som hålls ihop med en sinnrikt vriden tråd.

Med Solomon E Moores konstruktion kunde klädnypor också börja massproduceras.
I USA var konkurrensen hård mellan klädnypsfabrikerna. Priset på 1 gross klädnypor låg på 58 cent, men det var ett pris som fabrikörer i andra länder utmanade. Fabrikörer i Kina – och Sverige! – förvånade amerikanerna med att sälja klädnypor för 48 cent grosset!

Det var strax efter första världskriget och produktionen av klädnypor gick på högvarv – men inte så länge till. Med mer teknologiska uppfinningar – som torkskåp och torktumlare – minskade behovet av klädnypor drastiskt.

Fabrikerna som tillverkade klädnypor blev färre och färre. North Clothespin Factory i Vermont höll ut längre än de flesta. När fabrikens direktör Jack Crowell avled 1996 visste de efterlevande att han önskade sig en gravsten smyckad med en klädnypa! Han fick som han ville – men ändå inte. Crowell önskade sig en klädnypa med rörliga delar, så att barn på besök skulle kunna använda hans gravsten som gungbräda!

De ansvariga på begravningsplatsen tyckte inte det var en bra idé.
Andra besökare skulle kort sagt inte uppskatta att gravplatsen blev en lekplats.

För dem som vill leka med klädnypor finns det idag många andra sätt att roa sig på.
Det hade knappast 1800-talets uppfinnare i Vermont någon tanke på. Se här!