Å andra sidan

Å andra sidan

Fjällskär & Sjöholm

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg mån, juni 04, 2018 12:47:49


Möten mellan människor är lärorika.
Ju fler människor man möter, desto uppenbarare blir insikten att det fortfarande finns mycket kvar att lära.

Den tanken slog mig när några av mina gamla lumparkompisar från K 4 i Umeå återträffades ett drygt halvsekel efter att vi ryckt in i den kasern som numera fungerar som stadshus i Umeå.

De grabbar som nu blivit gubbar möttes på Fjällskär och Sjöholm – gårdsnamn som i mitt okunniga, västerbottniska huvud lät som om det vore en ö och ett efternamn! Men nu vet jag bättre. Fjällskär och Sjöholm är inte bara Peder Wachtmeisters och Carl Adam Lewenhaupts hemställen, det är två anrika gårdar i Sörmland som har en hel del att berätta om Sveriges historia.

Fjällskärs gård ligger ett stenkast från flygfältet Skavsta.
Det är en gård med gamla anor, på 1600-talet ägdes den av friherren och riksrådet Johan Skytte, som bl a hade ansvaret för undervisningen av den 8-årige prinsen Gustaf Adolf, som några år senare kröntes och blev kung Gustav II Adolf.

Utbildning prioriterades högt av Johan Skytte, och då särskilt i avlägsna och glest bebyggda trakter. Han startade bl a Skytteanska skolan i Lycksele, som sedan flyttade till Tärnaby. Johan Skytte spelade även en viss roll när landets femte universitet hamnade i Umeå!!!

Stan med sina akademiska ambitioner hade inte mycket att komma med när kampen om ett universitet i Norrland inleddes. För att ha någonting att vila sig mot startade man därför en akademi som hedrade Johan Skytte – han hade ju inte bara startat Skytteanska skolan, han hade också startat landets näst äldsta universitet – det i Tartu, Estland!

Skytteanska samfundet bildades 1957 och fick tio år senare kungligt beskydd, som en av 18 kungliga akademier i Sverige.

Sjöholm var för länge sedan en holme i sjön Näsnaren utanför Katrineholm.
Så här såg det ut 1784 och så här såg det ut 1797.
På Sjöholm har många adelsfamiljer hållit hus under årens lopp.
Hus som ibland har kallats herresäten, ibland har kallats slott – hus med historia och många historier.

Sjöholm uppmärksammas av Erik Dahlberg i verket Suecia antiqua från 1706, där han avbildar ett pampigt slott med överdrivna proportioner för att ge ett mer storslaget intryck än själva verkligheten. Det slottet – förutom flyglarna – revs 1760.

I slutet av 1700-talet flyttade Ewa Helena Ribbing in på Sjöholm (hennes rötter hör till samma släktträd som den i fjol avlidne DN-journalisten Magdalena Ribbing). När Ewa Helena kom till Sjöholm hade hon med några års mellanrum förlorat sin make och en av sina söner. I den situationen var det gott nog för henne att bygga om en av Sjöholms flyglar till huvudbostad för sig själv och sin kvarvarande son Adolph Ludvig Ribbing. Några år senare skulle sonen bli omtalad i ett för familjen mindre smickrande sammanhang. Adolph Ludvig ingick nämligen i den komplott som planerade och genomförde mordet på Gustav III i samband med maskeradbalen på Operan 1792. En del hävdar att det var Adolph Ludvig som gav ett tecken till Jacob Johan Anckarström när det var dags att trycka av.

Innan Adolph Ludvig lämnade Sjöholm för att bege sig till Operan sägs det också att han brände alla handlingar som på något sätt skulle kunna knytas till det dådet på Operan. Därmed brände han också upp många dokument av stor betydelse för Sveriges historia.

Så dramatiskt har det inte varit på Sjöholm i modern tid.
Sedan familjen Lewenhaupt tog över Sjöholm 1859 har det – med något undantag – varit tämligen lugnt vid Näsnarens strand.

Den Lewenhaupska eran började med att greven och överkammarherren Adam Lewenhaupt byggde en ny huvudbyggnad i renässansstil som stod klar 1864. Det sägs att överkammarherren med sin skapelse ville efterlikna Rosenborgs slott i Köpenhamn – med den skillnaden att Sjöholm byggdes helt i trä – ett ödesdigert val skulle det visa sig ett hundratal år senare.

Då – i slutet av 1960-talet – är Carl Adam Lewenhaupt och Peder Wachtmeister i Umeå för fortsatt militär utbildning. Vid en promenad i centrala stan får de syn på en löpsedel:
Grevinnan eldar upp sitt slott!
– Vi köper tidningen, säger Carl Adam till Peder, det kan ju vara någon vi känner.
Och visst var det någon de kände! Det var Carl Adams mamma som eldade upp Sjöholm.

För henne är historien inte så dramatisk. Hon hade tillstånd att få bränna upp slottet som hon ibland kallade kråkslott, ibland kåkslott. Hon var enligt den tidens tidningar trött på att frysa – aldrig varmare än 16 grader! – och hon tyckte att uppvärmingen av huset var alldeles för dyr.

I ett gammalt nummer av Hemmets Veckotidning konstaterar hon:
– Tänk-på-att-arna är de värsta. Tänk på att kulturhistoriska värden går förlorade. Tänk på att slottet ser så vackert ut från vägen. Tänk på att, tänk på att. De har börjat tänka nu, när jag har tänkt färdigt för ett år sedan.