Å andra sidan

Å andra sidan

En god skatt förlänger livet?

PolitikSkapad av Lennart Forsberg sön, maj 27, 2018 11:36:23

Skatter är på sätt och vis det som gjort vårt land till paradis.
Men med moralen är det sisådär, för många ser sin skatt som ett besvär.

Skatta dig lycklig

Arbetarklassens döttrar och söner
ser helst att de får höjda löner.
De besuttna hävdar däremot att
det bästa är att sänka sin skatt.
De gamla sitter med darrande hand,
önskar de knöt sin näve ibland:
– Det land som vi älskar och älskat,
har vi ju byggt med vår källskatt.

Lennart Forsberg

PS. Många skatter passerar revy under ett liv. A-skatt, B-skatt och F-skatt...
men det är väl bara i egenskap av förälder man bevisligen har L-skatt!?

Kulan i luften!

UmeåSkapad av Lennart Forsberg tis, maj 22, 2018 08:00:02

Bollen är rund, men planen är inte så plan!
Det hindrade inte unga flickor i Umeå Södra att köra ett träningspass igår (21 maj 2018).

Till saken hör att de tränar på den idrottsyta som som Umeå kommuns ansvariga inte anser sig behöva. Eftersom de inte hittar några noteringar i Umeå Fritids bokningssystem används den inte, säger Umeå kommun. Därför tänker de lägga beslag på Böleängs enda äng för att ge plats åt en förskola.

Hade de ansvariga i Umeå bemödat sig att titta på själva verkligheten hade de haft en annan bild av spontanidrotten i Umeå kommun.
Som närboende radhusägare har jag redan sett äldre ungdomar ägna sig åt brännbollsträning på Böleängen. Ännu äldre ungdomar – pensionärer alltså – har nöjt sig med att sitta i solen på sina picknick-filtar.


Här har jag samlat mina andra inlägg om den planerade förskolan på Böleäng.

Akademien alltid på tapeten

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg ons, maj 16, 2018 08:49:29


Svenska Akademien är ständigt på tapeten.
Och den tapeten tycks mestadels vara uppåt väggarna.

Många yttrar sin som om de vore experter, men få verkar veta vad Svenska Akademien egentligen är.
– Det är i varje fall ingen stiftelse, säger de som vill göra om Akademien till en stiftelse.

Svenska Akademien instiftades den 20 mars 1786 i samband med att Gustav III presenterade reviderade stadgar för en annan akademi, Vitterhetsakademien. Kungens tanke med Swenska Academien var att den endast skulle arbeta med Swenska Språkets, Wältalighetens och Skaldekonstens uphjelpande.

Då var Svenska Akademien en akademi bland många andra akademier. I slutet av 1700-talet talade man ofta om den som om det vore en stiftelse, ibland med stavningen stiktelse, som fortfarande omnämns i Svenska Akademiens ordbok.

Det var festligt värre vid Svenska Akademiens första sammankomst den 5 april 1786. Till Stora Bourse-Salen hade kungen kallat tretton ledamöter, som fick ta plats på stolar levererade av Kongl Husgerådsbetjeningen. På stol nummer 1 placerades Riks-Rådet Grewfe Anders von Höpken, en av kungen aktad man som också satt som preses i Vitterhetsakademien.

De övriga ledamöterna rekryterades även de från kungens absoluta närhet.
De Tretton som kallats till den första sammankomsten tilldelades stolar efter lottdragning. Lottade gjorde man även om posterna som Directeur och Cansler (direktör och ständig sekreterare med dagens språkbruk). Ledamöterna tilldelades vita kulor och eftersom Johan Henric Kellgrens kula hade en svart prick utnämndes han till directeur.
Nils von Rosensteins kula hade två svarta prickar som meriterade honom att bli cansler.

Kul med sina kulor hade akademiledamöterna säkert?
Och var det inte trevligt så var det i alla fall grevligt:

N:o 2: Riks-Rådet Grewfe Carl Fredric von Scheffer
N:o 3: Biskopen Doctor Olof Celsius
N:o 4: Kongl. Secreteraren Johan Henric Kellgren
N:o 5: Riks-Rådet Grewfe Mathias von Hermansson
N:o 6: Biskopen Doctor Johan Wingård
N:o 7: Riks-Rådet Grewfe Axel von Fersen
N:o 8: Öfwerste-Kammar-Junkaren Grewfe Johan Gabriel Oxenstjerna
N:o 9: Expeditions-Secreteraren Gudmund Göran Adlerbeth
N:o 10: Kammar-Rådet Anders af Botin
N:o 11: Cancellie-Rådet Nils von Rosenstein
N:o 12: Stats-Secreteraren Elis Schröderheim
N:o 13: Cancellie-Rådet Grewfe Gustaf Fredrik Gyllenborg

De tretton blev så småningom De Aderton – men det dröjde ett helt år innan Husgerådsbetjeningens samtliga stolar hade bemannats.

Akademiens beskyddare – Gustav III - höll förstås ett vakande öga på verksamheten sittande bakom ett skrank på en för honom iordningställd grillerad lectare… bakom ett förgyllt galler med andra ord.

Så är det inte nuförtiden.
Nu kan andra personer i akademiens närhet hamna inför skranket och bakom galler.






Försnillare med bitter bismak

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg ons, maj 09, 2018 12:56:02


Äntligen!
Efter 29 års väntan har Kerstin Ekman beviljats utträde ur Svenska Akademien.
Förr i tiden gick det fortare. När Henning Hamilton lämnade Sverige 1881 efterträddes han ett år senare av Esaias Tegnér den yngre, som i sitt inträdestal inte kunde tala om sin företrädare. Eftersom Henning Hamilton fortfarande var i livet, valde Tegnér att tala om poesins språk.

Henning Hamilton var på sin tid en mycket betrodd man – statsråd, minister, diplomat, kansler och ledamot i flera lärda akademier – bland annat i Svenska Akademien där han satt på stol 9 och även hade uppdraget att vara Akademiens sekreterare.

När han 1881 flyttade (för att inte säga flydde) till Amélie-les-Bains i sydöstra Frankrike, var det i hopp om att få lite lugn och ro på ålderns höst och samtidigt slippa se de svenska tidningarna som då hade mycket att berätta om Den Hamiltonska katastrofen.

Den sorgliga historien – som även kallades Riksskandalen – började med att Henning Hamilton tidigt fick uppdraget att vara förmyndare för sin föräldralöse brorson Wathier Hamilton. I den rollen hade han inte enbart sin brorsons ekonomi i åtanke. Han tyckte sig även se goda möjligheter att förstärka sin egen ekonomi genom att förfalska brorsonens namnteckning på många reverser.

När det uppdagades 1881 konstaterade skämttidningen Söndags-Nisse:
– Förtroendeposter har regnat på grefve Henning Hamilton. Han har varit allt – utom finansminister.

När Wathier Hamilton fick kännedom om reverserna var han en myndig man med hemadress på Barsebäcks fideikommiss. Då de för honom okända skuldförbindelserna dök upp inleddes en intensiv brevväxling med farbrodern Henning Hamilton – en brevväxling som fortfarande finns bevarad på Carolina Rediviva i Uppsala. Googla på "Henning Hamiltons fall" och du kan läsa en pdf-fil som sammanfattar den brevväxlingen.

Sammanställningen inleds med ett brev där Wathier Hamilton tar på sig att återbetala alla skuldebrev som bär hans namn. Det brevet skrev Wathier Hamilton i hopp om att farbrodern Henning Hamilton skulle slippa nesan att ställas inför skranket i en rättslig process.

Någon rättegång blev det inte heller. Men brevet där Wathier Hamilton åtog sig att återbetala alla skulder fick den tidens tidningar kännedom om. Man kan nästan säga att Henning Hamilton utsattes för ett journalistiskt drev långt innan ordet fanns. Om än med en statsrådspension på 4.000 kronor kände knappast Henning Hamilton någon lugn och ro när han flyttade ner till sydöstra Frankrike, ett stenkast från Medelhavet och Pyrenéerna.

Hur kunde det gå så illa för den förr så högt uppburne mannen?

Själv sa han att hans dåliga ekonomi hade sitt ursprung i att han ställt upp för en god vän i knipa, vilket fick katastrofala följder för hans egen ekonomi. Han sa också att han på inga villkor ville oroa sin hustru, som levde i tron att maken från Hedenlunda slott och Veckla gård var en man med med mycket god ekonomi.

Andra har hävdat att Henning Hamiltons ekonomiska obestånd hade med misslyckade investeringar på Krim att göra, det talas både om satsningar på spannmålsproduktion och brännvinstillverkning (som kanhända är två sidor av samma mynt?).

Ryktet sa också att Henning Hamilton förlorade stora summor på hasardspel i Berlin och andra storstäder. Andra hävdade att han missbrukade morfin.

Totalt lurade Henning Hamilton sin brorson på 285.000 kronor.
Därutöver hade han dragit på sig skulder uppemot 800.000 kronor.

Med den ryggsäcken tvingades han lämna Svenska Akademien – och Sverige.

Henning Hamilton avled den 15 januari 1886.

En gripande historia

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg fre, maj 04, 2018 08:38:05


Klädnypan vid konstnärligt campus i Umeå – som har sin egen konsthistoria – reser sig i mina ögon också som en symbol för många små vardagsuppfinningar som betytt mycket för samhällsutvecklingen. Att skriva klädnypans historia är ingen konst…

De första klädnyporna gjordes i ett enda stycke med två parallella flikar som hölls ihop med en knopp i ena änden. Sådana klädnypor får mig att associera till det finlandssvenska ordet för klädnypa – bykpojke!

Det sägs att romer förr i tiden gärna ägnade sig åt tälja klädnypor, men det var länge sedan… på den tiden kallades romerna för zigenare över hela världen. Duktiga lär även en religiös sekt i England ha varit, den kallades shakers och sägs – förutom att ha spridit sitt religiösa budskap till USA – också ha talat väl om klädnypans förtjänster under sina frälsningsresor. Deras ord togs särskilt väl emot i Vermont, strax norr om New York.

Om Silicon Valley står för mycket av dagens digitala utveckling, så hävdar många att Vermont på 1800-talet var lika betydelsefull för klädnypans utveckling.

De första patentet kom redan 1832, men patenthandlingarna förstördes i en brand fyra år senare – det var patentverkets byggnad som brann! Det allra första patentet brukar istället tillskrivas uppfinnaren David M Smith från Vermont med sin konstruktion från 1853. Men David M Smith var långt ifrån ensam i sin ambition att skapa den perfekta klädnypan. Mellan 1852 och 1887 hanterade det amerikanska patentverket 146 patentansökningar rörande klädnypor. 1887 var också uppfinnaren Solon E Moore – även han från Vermont – redo att söka patent för en klädnypa som hade stora likheter med dagens klädnypor – två platta träpinnar som hålls ihop med en sinnrikt vriden tråd.

Med Solomon E Moores konstruktion kunde klädnypor också börja massproduceras.
I USA var konkurrensen hård mellan klädnypsfabrikerna. Priset på 1 gross klädnypor låg på 58 cent, men det var ett pris som fabrikörer i andra länder utmanade. Fabrikörer i Kina – och Sverige! – förvånade amerikanerna med att sälja klädnypor för 48 cent grosset!

Det var strax efter första världskriget och produktionen av klädnypor gick på högvarv – men inte så länge till. Med mer teknologiska uppfinningar – som torkskåp och torktumlare – minskade behovet av klädnypor drastiskt.

Fabrikerna som tillverkade klädnypor blev färre och färre. North Clothespin Factory i Vermont höll ut längre än de flesta. När fabrikens direktör Jack Crowell avled 1996 visste de efterlevande att han önskade sig en gravsten smyckad med en klädnypa! Han fick som han ville – men ändå inte. Crowell önskade sig en klädnypa med rörliga delar, så att barn på besök skulle kunna använda hans gravsten som gungbräda!

De ansvariga på begravningsplatsen tyckte inte det var en bra idé.
Andra besökare skulle kort sagt inte uppskatta att gravplatsen blev en lekplats.

För dem som vill leka med klädnypor finns det idag många andra sätt att roa sig på.
Det hade knappast 1800-talets uppfinnare i Vermont någon tanke på. Se här!




Internationella Tiomila

SportSkapad av Lennart Forsberg ons, maj 02, 2018 10:39:55


Orienterarnas stafettfest Tiomila avgjordes i helgen.
Vann gjorde IFK Göteborg och det med sju svenskar och tre norrmän i laget. Ingen enda löpare i vinnarlaget har fått sin orienteringsmässiga skolning i Göteborg.

Tvåa blev OK Linné från Uppsala med sju svenskar, två fransmän och en slovak i laget.
En av löparna i Uppsalalaget har också OK Linné som sin moderklubb(!).

Bland de tio bästa i mål återfinns också IFK Mora på en åttondeplats.
I dalalaget sprang fyra löpare från Schweiz, tre löpare från Tjeckien, en från Ryssland, en från Norge och en från Ungern. Ingen enda dalmas platsade i dalalaget.

Tiderna förändras – på gott och på ont.
Orienteringssporten har blivit internationell och professionell.
Numera springer inte elitlöparna för sin moderklubb.
De bästa springer för den klubb som kan ge dem de bästa förutsättningarna.
Man kan vara ukrainare, bo i Blekinge och springa för en klubb Finland.

Och bara för att man representerar en toppklubb på Tiomila i år, så är det inte säkert att man representerar samma klubb nästa år. Några av löparna bland de tio bästa lagen i årets Tiomila, har tidigare representerat andra klubbar på tiobästalistan.

Ett lag som sticker ut på årets tiobästalista är Tamperen Pyrintö med två schweizare och en svensk i laget. Bland de sju finländarna som representerade Tammerfors-klubben har fem sina rötter i Tammerfors. Så ser det minsann inte ut i Åbo-klubben Turun Metsänkävijet på nionde plats. I det laget sprang tre letter, två spanjorer, en britt, en österrikare, en ryss och två finländare.

Den internationella orienteringssporten kan illustreras på många sätt.
Tittar men på de 100 löpare som representerade de tio bästa klubbarna i årets Tiomila visar det sig att Finland är bäst… ja, i alla fall flest!

Bland de tio bästa lagen i resultatlistan från årets Tiomila finns 18 olika nationaliteter:

• 27 löpare kommer från Finland
• 18 löpare kommer från Norge
• 18 löpare kommer från Sverige
• 9 löpare kommer från Schweiz
• 5 löpare kommer från Tjeckien
• 4 löpare kommer från Frankrike
• 3 löpare kommer från Lettland
• 2 löpare kommer från Estland, Ryssland, Spanien och Storbritannien
• 1 löpare kommer från Bulgarien, Italien, Nya Zeeland, Polen, Slovakien, Ukraina, Ungern och Österrike



Tvättäkta konst

UmeåSkapad av Lennart Forsberg fre, april 27, 2018 18:36:15

Umeå har sina konstnärliga landmärken.
Ett av de senaste tillskotten är klädnypan vid Konstnärligt campus, som får många besökare att höja på ögonbrynen.
– Den ser ut som klädnypan utanför Liège, skulle belgiska gäster kunna säga.
– Den ser ut som klädnypan vid golfbanan utanför Istanbul, skulle turkiska gäster kunna säga.
– Den ser ut som klädnypan i byn Nicey-sur-Aire, skulle franska gäster kunna säga.

Alla har rätt! Den turkiske konstnären Mehmed Ali Uysals skapelse ”Skin” finns i fyra versioner – den som står nere vid Umeälven heter ”Skin 4” och är m a o yngst i kvartetten. Mest omtalad är ”Skin 2” i Chaudfontaine utanför Liège, som av konstkännare brukar omnämnas som ett av de finaste exemplen på offentlig konst i Europa. Om klädnypan i Umeå inte var först så lär den i alla fall vara störst – Mehmed Ali Uysals verk i Umeå sägs vara 11,5 meter hög och väga 9 ton!

Fast om sanningen ska fram finns det andra klädnypor som är större än så.
Svenskfödde Claes Oldenburg skapade redan 1976 en klädnypa i Philadelphia, USA, som sägs vara 14 meter hög (se nedan).

Oldenburg föddes i Stockholm 1929 och hamnade i USA i unga år där hans far verkade som diplomat. Som konstnär har Oldenburg inte bara ägnat sig åt klädnypor. Vardagslivet har inspirerat honom på många sätt. Några exempel:

En såg

En säkerhetsnål

En murslev

En glasstrut

En näsduk

En trädgårdsspade

En sked och ett körsbär

Och en massa annat




Kroppsnära mode

SportSkapad av Lennart Forsberg fre, april 27, 2018 08:48:00

Man kan tycka mycket om Zlatan.
För egen del tycker jag inte om hans överkropp :-)

Kroppsnära mode

Modet skiftar dag för dag.
Därför gillar inte jag
bilder utav sådant slag
som bär evighetens drag.

Bilder på en mänskas kropp,
som kan kosta stort belopp,
sätter ändå inte stopp,
på ett åldrande förlopp.

Rynkans hud är min skavank.
Med ett liv som lagom pank
trivs jag ej på Zlatans flank
med en kropp som klotterplank.

Lennart Forsberg

Nästa »