Å andra sidan

Å andra sidan

Akademien alltid på tapeten

Lite av varjeSkapad av Lennart Forsberg ons, maj 16, 2018 08:49:29


Svenska Akademien är ständigt på tapeten.
Och den tapeten tycks mestadels vara uppåt väggarna.

Många yttrar sin som om de vore experter, men få verkar veta vad Svenska Akademien egentligen är.
– Det är i varje fall ingen stiftelse, säger de som vill göra om Akademien till en stiftelse.

Svenska Akademien instiftades den 20 mars 1786 i samband med att Gustav III presenterade reviderade stadgar för en annan akademi, Vitterhetsakademien. Kungens tanke med Swenska Academien var att den endast skulle arbeta med Swenska Språkets, Wältalighetens och Skaldekonstens uphjelpande.

Då var Svenska Akademien en akademi bland många andra akademier. I slutet av 1700-talet talade man ofta om den som om det vore en stiftelse, ibland med stavningen stiktelse, som fortfarande omnämns i Svenska Akademiens ordbok.

Det var festligt värre vid Svenska Akademiens första sammankomst den 5 april 1786. Till Stora Bourse-Salen hade kungen kallat tretton ledamöter, som fick ta plats på stolar levererade av Kongl Husgerådsbetjeningen. På stol nummer 1 placerades Riks-Rådet Grewfe Anders von Höpken, en av kungen aktad man som också satt som preses i Vitterhetsakademien.

De övriga ledamöterna rekryterades även de från kungens absoluta närhet.
De Tretton som kallats till den första sammankomsten tilldelades stolar efter lottdragning. Lottade gjorde man även om posterna som Directeur och Cansler (direktör och ständig sekreterare med dagens språkbruk). Ledamöterna tilldelades vita kulor och eftersom Johan Henric Kellgrens kula hade en svart prick utnämndes han till directeur.
Nils von Rosensteins kula hade två svarta prickar som meriterade honom att bli cansler.

Kul med sina kulor hade akademiledamöterna säkert?
Och var det inte trevligt så var det i alla fall grevligt:

N:o 2: Riks-Rådet Grewfe Carl Fredric von Scheffer
N:o 3: Biskopen Doctor Olof Celsius
N:o 4: Kongl. Secreteraren Johan Henric Kellgren
N:o 5: Riks-Rådet Grewfe Mathias von Hermansson
N:o 6: Biskopen Doctor Johan Wingård
N:o 7: Riks-Rådet Grewfe Axel von Fersen
N:o 8: Öfwerste-Kammar-Junkaren Grewfe Johan Gabriel Oxenstjerna
N:o 9: Expeditions-Secreteraren Gudmund Göran Adlerbeth
N:o 10: Kammar-Rådet Anders af Botin
N:o 11: Cancellie-Rådet Nils von Rosenstein
N:o 12: Stats-Secreteraren Elis Schröderheim
N:o 13: Cancellie-Rådet Grewfe Gustaf Fredrik Gyllenborg

De tretton blev så småningom De Aderton – men det dröjde ett helt år innan Husgerådsbetjeningens samtliga stolar hade bemannats.

Akademiens beskyddare – Gustav III - höll förstås ett vakande öga på verksamheten sittande bakom ett skrank på en för honom iordningställd grillerad lectare… bakom ett förgyllt galler med andra ord.

Så är det inte nuförtiden.
Nu kan andra personer i akademiens närhet hamna inför skranket och bakom galler.







Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.