Å andra sidan

Å andra sidan

Stämning i fullformat

UmeåSkapad av Lennart Forsberg fre, augusti 24, 2018 18:45:18


Fyllhund. Finkelhund. Fyllbult. Finkelgäst.
Får man kalla fullvuxna människor vad som helst?
Den frågan – och många andra alkohaltiga sanningar var på tapeten i Rådstufwurätten den 28 mars 1808. Säga vad man vill om den stämningen, men den var inte stämningsfull...

I domboken från den dagen berättas att en före detta handlare i stan, Johan Österlund, hade stämt Häradshövdingen och Stadsnotarien Carl Jacob Örnberg för att ha författat och på offentliga platser framfört en smädeskrift som tar heder och ära av handlaren Österlund och många andra namngivna herrar.

Smädesskriften bestod av 24 rimmade verser under rubriken ”Capten Berglund med sin trupp”, verser som folkhumorn på 1800-talet också omnämnde som "Fylleribrigaden i Umeå"

Handlanden Johan Österlund kände sig bl a träffad av vers nummer 8:

Dernäst Broder Österlund
du ett värdigt rum intager.
Sjelfa Ugglas bränvinslager
räcker inte långan stund
för en sådan finkelhund.

Häradshövdingen Örnberg hävdade i rådhusrätten att han inte författat verserna, som han dessutom ansåg saknade kvalitet – vers nummer 3 brast enligt honom i ”både mening och riktiga wersslut”:

Jag är vorden mycket rank
benen skråfvet mer ej bära.
Gikt och vattsot mig besvära
Kräkningar med mycken stank,
födda utaf efterlank.

Häradshövdingen Örnberg förklarade också att han ”undandrog sig allt svaromål, intilldess käranden styrker, att ingen så stor fyllhund wid samma namn som han finnes, på wilken 3:dje wersen i detta poem kunde utom honom tillämpas".

I vittnesförhören som följde berättade gästgivaren Erik Mellander att han hört verserna uppläsas vid en bystämma i Ytterhiske.

Här kan du läsa alla 24 verser, publicerade i Umebladet den 22 oktober 1886.

Ett annat vittne, notarien Fredrik Wilhelm Nortman, bad att få framföra sitt vittnesmål skriftligt och på vers – en vädjan som inte beviljades. Han sa sig dock ha sett häradshövding Örnberg skriva ett och annat poem. På frågan om han kunde intyga att käranden var densamma Broder Österlund som omnämns i verserna, sa han sig inte kunde intyga det eftersom han ”inte har sig bekant i hwilken werldsdel detta poem är skrifwit”.

Andra vittnen intygade att det hört häradshövding Örnberg – bl a på gästgivaregården – framföra verket utan att fördenskull veta om han också författat verserna.

Häradshövdingen konstaterade i sitt slutanförande:
– Bemälde Österlund tror sig i hela werldens ögon wara personligen och träffad, men har icke wunnit mer än den tillfredsställelsen att för tillkommande tider få i domstolens arkiv bewara sitt minne under namn af fyllhund.

Förhandlingarna i Rådstufwurätten slutade med att Häradshövdingen och Notarien Carl Jacob Örnberg friades från alla anklagelser.

Rättegången och verserna blev förstås ett ofta återkommande samtalsämne i småstaden Umeå. En av dem som uppmärksammade dem var den mångkunnige prästen J A Linder (1783-1877). I sin detaljerade levnadsteckning minns han häradshövding Örnberg som en glad och munter sällskapsman.

J A Linder berättar också om sin oro för det tilltagande superiet i stan. Linder tar bl a initiativ till en måttlighetsförening för att få bukt med traditionen att närhelst på dagen bjuda på brännvin varje gång en dörr passerades.
– Alla som ingingo i måttlighetsföreningen förbundo sig att hwarken sjelfve förtära eller åt andra bjuda bränvin vid andra tillfällen än till mat, skriver J A Linder.

Han – som själv inte utger sig att vara expert på dryckesvanor – ger i levnadsteckningen ändå ett exempel på en sund diet som en avliden, munter ämbetsman presenterat för honom. Se här låter den (för tidigt?) avlidne ämbetsmannens råd:

•••

EN MAN SOM WILL FÖRE EN REGELMESSIG DIET I MAT OCH DRYCK
tager sig följande styrko-tårar:

1) Förutsatt att man icke swultit eller törstat den föregående dagen, besväras man wanligen af slem i halsen, eller s k Tuppar, hwarföre man börjar, efter uppvaknandet, med Tupp-supen. Den kan tagas på sängen.

2) En stund derefter, och sedan man tagit liten motion
följer den uppfriskande Besten – vidare:

3) En klar för att borttaga Bestens eftersmak. – Nu dricker man sitt kaffe, hwarefter

4) Kaffe-supen ej förgätes

5) 6) 7) Wid frukosten tages Aptit-supen, en på fisken samt halfwan
Nu inträder arbetstiden, hwarunder blott fyllhundar supa.

8) När middagsbordet är serweradt tages Aptit-supen.

9) Innan man skiljer sig från smörgåsbordet tages Klacken.

10) 11) 12) Derefter under måltiden Supen på fisken, Halfvan och Terzen.
På e. m. sedan man tagit en middagslur, drickes kaffe.

13) Kaffe-supen ej förgätes.
(Den som ej dricker kaffe taga en klar).

14) Därefter följer Sexan, som näst aptitsupen är den angelägnaste.
Nu ha wi The-dags – men en sann patriot dricker ej denna utländska dryck, som dessutom gör magen ”skwalmig”.

15) Då man sätter sig tid spelbordet tar man sig i stället en Spel-sup.
Derefter drickes Toddy och

16) emellan hwarje sådan är man berättigad till en Mellanbindare, och äro glasen ej alltför stora, drickes 3:ne Toddies.

17) och följaktligen tages 2:ne Mellanbindare.

18) 19) 20) och wid qvällsmåltiden de 3:ne ordinarie måltidssuparne.

21) Då man stiger i sängen, bör man ej glömma Loppsupen,
och härmed är dagen till ända

Dessa 21 supar äro en måttlig mans dagliga diet, och derjemte en hög diet.
Likwäl kan den wid träget och tröttande arbete något förstärkas.

22) Man uppfriskar sig då med förmiddags-supen och

23) emellan kaffesupen och Sexan på e. m. eftermiddags-supen.

Hwad derutöfwer förtäres, kan möjligtvis urarta til l rummel och bör därför undwikas.
Dock härunder icke inbegripna vissa tillfälliga supar såsom: kyrkosupen, tankeställare, handelssup, slädsup o. s. w.

Efter den uppräkningen konstaterar prästen J. A. Linder i sin levnadsteckning.
– Så överdrivet detta kan synas har jag likväl varit i tillfälle att se denna diet, i det närmaste åtminstone, följas af mången så kallad måttlig man.


Fill in only if you are not real





Följande XHTML-taggar är tillåtna: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS-mallar och Javascript är inte tillåtna.